Snöhelvete
Vart kom snön ifrån?! Jag har då minsann inte beställt den. Startade dagen med att soppa av utanför då snön lagt sig under natten. Efter en timme på jobbet ser jag att snön återigen faller. Det har snöat konstant hela dagen och när det äntligen blev dags att åka hem så har blåsten också dragit fram. Hann nästan bli en snögubbe mellan jobbet och bussen. Blev jag inte det då så kan jag säga att jag minsann var lika vit som en snögubbe när jag väl kom hem. Ett steg fram och tio bak i blåsten. Snön yrde och jag kämpade fram i snön. Väl hemma hade jag ont i varenda kroppsdel och inser att någon måste skotta. Robin hoppar fortfarande på kryckor, var inte hemma så lotten föll på mig. Sagt och gjort och efteråt kändes det som liten var på väg ut.
Nerkyld till tusen klädde jag snabbt av mig och kröp ner i sängen. Nu som först har jag börjat få upp en normal kroppstemperatur och fått i mig lite mat. Så resten av kvällen kommer jag spendera vilandes på soffan innan det är dags att krypa till sängs igen, för att sova.
Imorgon väntar ett nytt besök hos BM och det ska bli spännande att höra vad hon har att säga då. Se om vi skaa kontroller min vikt och järnvärdet då också eftersom vi inte gjorde det sist. Vill ju veta att såväl jag som bebis har bra och fina värden. Så man kan hålla sig lugn. Bjuder som avslutning på inlägget på ett magcollage.
Gnällig
Hallå igen alla härliga läsare. Känner ni också attdräken Möllheden blir allt mer gnällig?! Det gör jag, men det har trots allt en bakgrund. Kroppen tål minsann inte hur mycket stryk som helst. Stress, spring, pass upp och det ena med det tredje. Det är tufft ibland! Igår flög en rejäl smärta på mig i ryggen i anslutning till ena skuldran. Det var så smärtsamt att jag vred och vände på mig i sängen och inte kunde få någon sömn. Det slutade med att Robin fick komma till räddning igen och massera mig till sömns. Idag har jag återigen stått ut med ryggvärk, halsbränna och lätt lätt huvudvärk. Dessutom när jag gått från jobbet idag så flög plötsligt en smärta på mig i svanken som liknar min normala mensvärk. Tala om att bli nervös! Jag tänkte det kan väl ändå inte vara bra, och varför kommer det nu?! Men väl hemma och jag hade fått vila mig på soffan ett tag ikväll så släppte det mesta. Peppar peppar så hoppas jag slippa mer smärta och skit idag så att jag kan få sova inatt. Jag behöver all sömn jag kan komma åt.
Vill passa på att tala om också att jag är så oerhört glad att jag har Robin, att vi gör detta tillsammans. Att vi står sida vid sida i detta beslutet, det största beslutet vi tagit i våra liv. Beslutet att välkomna en ny individ till världen, att ge denna individ vår kärlek och ta hand om den för resten av vårt liv. Att Robin finns där vi sidan känns så rätt, vem skulle jag vilja dela detta med om det inte var han?! Ingen, ingen hade någonsin kunnat dela detta med mig på samma sätt som han. Jag är rak i ryggen och känner mig faktiskt för att skryta oerhört stolt över att han valt att ge mig sitt hjärta. Men också det största en kvinna kan önska, chansen att dela sitt liv och utveckla sitt liv tillsammans. Det gör mig rörd och jag ska ta till vara denna chans och det liv han gett mig. Allt för min kärlek!!
När jag tänker på vad det är vi skapat tillsammans och vad vi väntar så blir all smärta plötsligt lite lättare att hantera. Jag vet att den snart är över och att vår längtan snart är till ända den också. För snart, snart är vår bebis här. Närmre bestämt så är det bara 54 dagar kvar till BF. Helt otroligt!!
Nu är det dags att krypa till sängs, sov gott!!
Dop och födelsefirande
Idag startade vi dagen relativt tidigt. Sådär runt åtta ringde klockan imorse. Det var tungt att stiga upp så medan sambon duschade passade jag på att dra mig i sägen en halvtimme till. Efter veckan som gått kände jag att det var behövligt. Lika mycket som jag ska sova ut hela dagen imorgon.
Upp tog vi oss iaf gjorde oss redo för en lång dag. Satte oss i bilen, lämnade fishunden hos min Mami och fortsatte färden mot Kalmar. En visit på Ikea för att byta lite saker och införskaffa nya. Bland annat täcke, kudde och madrasskydd till spjälsängen, en soptunna till pannrummet och ny råtta till hunden. Passade även på att luncha på lite köttbullar, vilka numera inte håller samma standard som de en gång gjorde.
Trots det var vi nöjda och belåtna och for vidare, mot Blomstermåla. Där vankades idag dop för våra vänners minsta dotter. Ett fint och trevligt dop i kyrkan, lillan satt så fint i famnen och släppte bara en super snabb tår när prästen lånade henne. Efteråt bjöds det på både mat och fika samt presentöppning. I samband med dopet firades också våra vänners äldsta dotter som tidigare i veckan fyllde hela fem år. En stor tjej har hon blivit som är fylld av fart och fläkt. Tack snälla för inbjudan och ett särskilt tack för att ni gett oss äran att vara faddrar till er lilla tjeja. Det är en stor ära för oss och vi ska vårda denna ära väl!!
(Av hänsyn till familjen bjuder jag inte på några bilder)
Feelings
Trippen till Malmö igår kunde varit både mer social och roligare. Nu var den mer ensam, lite jobbig och vääääldigt lång. Att åka iväg ensam sådär en hel dag när man är så pass långt in i graviditeten är rätt tufft. Men nu har jag upplevt det och ska ge mig iväg om två veckor igen. Finns något som heter "gör om, gör rätt". Så i med högre växel och kör så det ryker. Hormoner, ni får ta mig tusan kliva åt sidan ett litet tag för ni är liksom lite i vägen!!
Åter på kontoret idag och startade upp med en intervju. Tycker den gick bra och känner själv att mina svar var goda. Jag hoppas att det räcker en bra bit. Förstår att konkurrensen är tuff, vilket annars vore konstigt, så det jag kan göra är att hålla tummarna. Hoppas på att jag har en riktigt god chans och att det är min tur. Hade varit så himla skönt!!
Nu aka jag bädda ner mig och läsa några rader om Mr Grey och hans Anastasia innan jag släcker dem blå för idag. Imorgon väntar en tur till Kalmar och dop. Godnatt!!
Nerver??
Igår hade jag så fruktansvärt ont i magen. Liten rörde sig hej vilt och tryckte som om h*n skulle ut genom magen. Pågick hela dagen och jag undrade över om liten vänt på sig eller hamnat lite fel. Möjligt är väl också att liten hittade en eller flera nerver att trycka mot. Först var det bara på att och samma ställe men när jag väl skulle sova igår gick inte det.
Försökte vända och vrida på mig, ena sidan och andra sidan, ryggläge också men inget gick. Till slut fick jag försöka resa på mig för att se om liten kunde lägga sig till rätta. Där stod jag och hängde mot fönsterbrädan och grät som ett barn. Trodde inte man kunde få så fruktansvärt ont av att liten rör sig i magen. Tji fick minsann jag.
Slutligen vågade jag krypa till sängs igen och sambon kom till räddning för att lugna mig. Han klappade och kelade min mage medan jag andades tungt tungt för att försöka somna. Tackar min älskling för det, somnade (enligt sambon) som en gris och snarkade också. Tur det för annars hade jag väl aldrig tagit mig upp idag.
Idag bär det av mot Malmö med tåget om bara några minuter. Sanningens ögonblick väntar där om några timmar. Sitter fullt påklädd på tåget och väntar på avgång. Vågar inte klä av mig för jag tycker det är så fruktansvärt kyligt. Tänkte vi skulle passera Ronneby innan jag klär av mig jackan och sedan funderar jag på att försöka sova en stund. Det hade varit himla skönt!
Ha en härlig dag kära läsare!!
Ont
Ryggvärk
Ni börjar det bli tyngre och jobbigare för varje dag som går. Att böja sig fram för att ta på sig strumpor, byxor och skor är numera en ekvation. Det tar emot rätt fort och andningen försämras för stunden, jag får liksom resa mig mitt i allt och sedan böja mig ner igen. Fruktansvärt!!
Dessutom börjar min rygg ta ut sitt. Idag har jag så ont i ena rygghalvan att det stramar sig som ett bälte fram till revbenen under bröstet. Jag lider och ingen position eller massage hjälper. Jag känner bara för att gnälla.
Bebis rör på sig i magen ikväll och än så länge är det nog inte för trångt där inne. Då hade jag nog tagit mer stryk än vad jag redan gör.
Nu längtar jag iaf till liten ska komma ut. Önskar tiden sprang på så att kah slapp alla fysisk smärtor. För det tär på mig och får mig att bli himla trött också. Det är lite smått olidligt. Bebis kom ut nu!!
Go with the flow
Dagen började lugnt på hemmaplan. Njöt av frukost och läste tidningen och gick i godan ro, trots kyla och blåst, till bussen för att ta mig till jobbet. Kommer dit och kaoset sätter lite smått fart på mig och mina hormoner. Det visar sig att vi drabbats av sjukdomar vilket ledde till att min tid för utbildningen blev lite åsidosatt. Lyckades ändå få ihop det humla bra och eftermiddagen kunde jag ägna till utbildningen. Nu får jag stöd imorgon också så att jag kan lägga lite tid på den då också. Det börjar ju dra ihop sig. Bokade biljetter till Malmö idag så att jag kan åka på torsdag. Det blir ett riktigt tolvtimmarspass. Tåg ner, lunch letning efter lokal, skrivning och sedan tåget hem. Hej hopp, lär vara helt slut när jag kommer hem.
Idag passade jag på att frysa mitt medlemskap på gymmet ett år framåt så att jag kan ägna min tid åt liten. Mysa och gosa, lära känna och skapa rutiner. Njuta av tiden med min familj, två ska bli tre (om vi ska räkna djuren blir fyra till fem). Vilken lycka året igen.
Har passat på att ställa iordning lite till i babyrummet idag. Kokat dem sista napparna och flaskan och tvättat upp kläderna vi fick igår. Passade också på att plocka fram väskan till förlossningen så den är framtagen åtminstone. Om någon vecka är det dags att packa den och renskriva mitt förlossningsbrev. Det närmar sig fortare än man kan tänka sig, oh jag har skrivit ett förlossningsbrev för att tydliggöra för barnmorskorna på förlossningen vem jag är och vad jag har för önskemål. Det är viktigt för mig så att jag kan få känna mig lugn och bekväm.
Ikväll passar vi på att luta oss tillbaka på soffan och bara finner oss. Det är himla skönt att ibland bara få koppla av. Slå sig ner på soffan och njuta av stunden. Men bara en liten stund till sedan ska jag krypa till sängs.
Sov sött..
Idag passade jag på att frysa mitt medlemskap på gymmet ett år framåt så att jag kan ägna min tid åt liten. Mysa och gosa, lära känna och skapa rutiner. Njuta av tiden med min familj, två ska bli tre (om vi ska räkna djuren blir fyra till fem). Vilken lycka året igen.
Har passat på att ställa iordning lite till i babyrummet idag. Kokat dem sista napparna och flaskan och tvättat upp kläderna vi fick igår. Passade också på att plocka fram väskan till förlossningen så den är framtagen åtminstone. Om någon vecka är det dags att packa den och renskriva mitt förlossningsbrev. Det närmar sig fortare än man kan tänka sig, oh jag har skrivit ett förlossningsbrev för att tydliggöra för barnmorskorna på förlossningen vem jag är och vad jag har för önskemål. Det är viktigt för mig så att jag kan få känna mig lugn och bekväm.
Ikväll passar vi på att luta oss tillbaka på soffan och bara finner oss. Det är himla skönt att ibland bara få koppla av. Slå sig ner på soffan och njuta av stunden. Men bara en liten stund till sedan ska jag krypa till sängs.
Sov sött..
Babyshower
Idag blev jag utslängd ur huset på förmiddagen. Syrran gav stränga order om att jag minsann skulle ut på morgonen och fick inte komma tillbaka förrän 14.15. Så sambon och jag köpte frallor och åkte till hans systrar i stan för frukost. Dessvärre blev vi minsann utslängda där också till slut. Så då åkte vi hem till svärmor och svärfar, där fick vi vistas till jag fick åka hem igen.
När jag kommer hem står alla mina närmsta kvinnliga familjemedlemmar och vänner i fönstret och vinkar och lagom tills jag öppnar dörren har dem hunnit dit också. Där står dem som paparazzis och fotar för glatta livet. Kliver in i vardagsrummet och möts av ett bord dukat med tårtor, muffins och massa gott. Allt pyntat och garnerat i rosa och blått, ballonger och grejer över hela rummet. Mitt på golvet står också ett skötbord med massa presenter och en stor badbalja med massa fina saker i. Mina fina har alltså anordnat en babyshower för mig. Med god fika, tipsrunda om bebisar och foster, presenter, fotografering och en söt vit body som alla med textilpebbasktev varsin hälsning på. Bodyn kommer inte att användas utan ska ramas in som ett minne och hängas upp i litens rum.
Rörd och väldigt glad tackar jag er som ordnat detta och bjudit in alla mina närmsta till denna dagen. Mitt hjärta är fyllt med så mycket kärlek till er. Det glädjer mig att så många i min närhet kan glädjas med mig och det som väntar oss. Tack, tack och tusen tack för idag!! 💕🍼👶😘
Full fart
Klädproblemet till syrrans examen löste sig. Kände mig ganska bekväm trots mig stora mage. Skönt att jag än så länge faktiskt kan ha mycket av mina ordinarie kläder och sluppit köpa massa mammakläder. Det var en fin ceremoni på Bth med massa sång och tal. Syrran blev dessutom norpad av Blt direkt efteråt för en intervju som kunde läsas i tidningen idag (lördag). Nu väntar en ny vardag i hennes liv. En yrkesvardag fylld av nya äventyr och fall varje dag!
Ikväll spenderar vi tiden med familjen Persson/Nilsson. Mat, gotte, tävlingar, dans och badtunna. Själv hoppade jag badtunnan så jag inte blir sjuk såhär i slutet på graviditeten. Känns nämligen lite onödigt att blir det så tätt inpå BF. Liten är vaken i magen och rör sig för glatta livet. Känns så magiskt att en liten krabat är där inne och snart är redo för att möta oss.
Viggo är också med oss ikväll, han precis som jag börjar nu bli lite trött. Det har varit en lång dag. Gick upp tidigt för en sväng på stan med mamma och sedan städade jag av hela huset på egen hand. Sambon har lite svårt för att hoppa runt med kryckorna och städa. Så då får lotten falla ensam på mig tills han är på båda benen igen.
Men det ser ut som vi snart ska bege oss hem till sängen och ladda om batterierna inför helgens sista dag, söndag..
Klädbekymmer
Imorgon tar min älskade sis sin efterlängtade examen som sjuksköterska. Hon har kämpat hårt och slitit som ett djur i tre långa år. Äntligen har hon nått målet, sitt mål att bli sjuksköterska. Förvisso är nog inte hennes resa slut här, jag tror hon smider nya planer framöver. Men för stunden är hon klar och ska imorgon få kliva fram tillsammans med sin klass pch bli hyllad av allt ifrån okända människor och lärare, till familj, släkt och vänner. Jag är stolt över min syster och önskar henne all lycka med framtida jobb som väntar runt hörnet!!
Så mitt bekymmer inför det hela. Kläder!! På en examensceremoni kan man inte klä sig hur som, som en slas. Så för mig blir det ett smärre problem med min "enorma" mage. Vad klär jag på mig som är passande??!! Eftersom jag inte hittat något ikväll får jag gå upp extra tidigt imorgon för att se om jag kan finna något i min garderob. Wish me luck!!
Släcka mina blå
Det har blivit dags att släcka mina blå för idag. Men först ett kort inlägg.
Har mått bättre idag mot igår. Ingen huvudvärk, halsbränna eller magknip. Dagen började lite sådär på mödravården då jag inte fick träffa min ordinarie barnmorska. Trodde dessutom jag skulle ta prover på järnvärdet och väga mig men inget av det gjordes. Kände att besöket inte riktigt gav så mycket idag vilket är lite tråkigt. Vi är så långt fram nu och det känns som det händer så mycket. Det gör att jag vill ha ut mer av mina möten och kanske prata mer än man gör. Jag menar, jag är igen super kvinna som kan allt om graviditet, förlossning, amning, barn och allt där till. Jag vill få ut mer och hoppas verkligen få det dem sista mötena på mödravården, samt föräldragruppen och visningen på förlossningen.
I övrigt sprang jag näst intill höggravid idag från jobbet för att hinna med bussen hem. Hann med bussen men insåg i samma stund att liten nog inte var förtjust i att springa och inte min blåsa heller. Fick gå riktigt sakta hem från bussen sen för att inte kissa på mig. Väl hemma mös jag ner mig i soffan med en tallrik flingor och min lille fishund. Där spenderade vi kvällen medan "mannen" i huset varit på något slags födelsedagsfirande på jobbet. Roligt att han kommer ut och kan höra lite trots sin sjukskrivning, men jisses vad jag saknar honom när han inte är nära!
Dags att släcka dem små blå, godnatt..
Sjukstuga??!!
Igår kom jag hem till en febrig karl, helt nerfrusen låg han inbäddad i flera filtar på soffan. Tyckte lite synd om sig själv som lyckats bli sjuk nu också. Som om han inte hade nog med sitt brutna ben. Idag är dock bättre och han har ingen feber. Istället har jag haft huvudvärk hela dagen, halsbränna och varit yr. Snurrat i huvudet så fort jag suttit ner eller behövt böja mig ner. En lång hemsk dag! Tror att det är blodtrycket som spökat med mig. Känner mig lite bättre efter att ha ftt vila på soffan en stund. Är så fruktansvärt trött bara att jag sover på bussen mellan hemmet och jobbet och även på lunchen. Helt galet! Längtar till liten anländer så kanske jag kan bli lite piggare igen och kroppen mer fysiskt bättre.
Passade på att shoppa lite daler till liten idag när jag ändå var på cityhallen och dem hade extrapris. Med mig hem följde lite blöjor och tvättservetter. Så nu kan jag bocka av det på listan. Toppen!! Igår sprang jag inom enkla på lunchen och fann en superfin tavla/ram som ska pryda litens rum.
Ikväll har jag vikt den kläder jag hunnit tvätta och lagt dem i byrån som liten ska få ha lite provisoriskt tills jag hittar en bättre. Passade på att bädda vagnen också, så nu står den klar för ankomst. Känns skönt att kunna bocka av bot efter bit nu när vi närmar oss, för det går fortare än man tror!!
Pyjamas, overall m.m
Sitter och gör en överblick på vad vi har och vad vi saknar inför litens ankomst. Inser att det är lite saker kvar både till liten, mig och sambon.
Liten behöver någon pyjamas till, en overall, mössa och tjocktröja.
Jag behöver amningsbh, inlägg, bindor och smärtstillande.
Sedan behöver vi täcke och kudde, lakan och madrasskydd till sängen. Blöjor, tvättlappar, badlakan och oljor till litens hygien. Slutligen skulle jag gärna vilja ha en babysitter också, för lite avlastning när jag behöver två händer.
Så liten sväng till affärerna inom kort är nödvändigt, en del har vi bestämt oss för att ta på Ikea när vi ändå kör förbi där om två veckor. Vi ska ändå ha lite annat också så bäst att passa på när vi ändå är i farten. Annars är det mesta förberett, bara vi själva som ska förbereda oss mentalt på litens ankomst. Det känns som overkligt att det i magen ligger en liten bebis som snart ska finnas hos oss varje dag, i fen riktiga vardagen. Helt fantastiskt!!
Lite lugnare
Mina hormoner har nog minsann varit lite lugnare iaf denna veckan. Jag har inte gråtit för minsta lilla och inte heller gapat för minsta lilla. Skulle säga att jag varit ganska stabil. Haha..
En vecka har gått sedan sambons op och han verkar nu ha kommit över perioden då det gör sådär fruktansvärt ont. Värktabletterna har han dragit ner på, tror ite ens han tar några alls längre. Det känns skönt och nu följer vi bara med läkningsprocessen och hoppas på fint resultat.
Igår hade jag städ och rensningsdag som jag tidigare nämnt. Alla papper sorterades och pärmarna är nu felfria och ordningställda. Idag har jag försökt hålla lugnt tempo, men ni som känner mig vet att jag inte kan låta bli.
Rensade klart sista kartongerna i litens rum och bar iväg dem till källarförrådet. For med sambon en sväng till biltema och hem till svärmor och svärfar för att hämta virke. Sambon samlar på sig dagsprojekt han kan sysselsätta sig med. Sedan tog jag fram litens kläder och annat smått och gott. Tog bort prislappar och grejer, plockade ner smått och gott lite provisoriskt i byrån (jag planerar ny byrå, i smyg för sambon). Plockade fram kläder och sängkläder och har börjat tvätta upp dessa inför litens ankomst. Sakta men säkert och en bit i taget förbereds allt.
Kommande projekt blir att bädda sängen och vagnen, plocka in kläderna i byrån, ställa ordning med skötbord och bilstol, (som vi ännu inte införskaffat) packa förlossningsväskan och förbereda så allt står klart när det väl är dags. Jag är en planerare som ni säkert förstått och gillar absolut inte att vara oförberedd.
Dags att knyta sig ner i sängen och ladda för en ny spännande vecka, godnatt!
Städ och rensning
Idag tog vi oss minsann en liten sovmorgon till tio. Det var himla skönt efter en veckas arbete. Vi bestämde oss snabbt när vi vaknat att vi skulle ge oss iväg till Lyckeby och stan för att byta lite julklappar och presenter samt nyttja våra presentkort på babyproffsen för att köpa vindskydd och bäddning till vagnen. Sagt och gjort och iväg kom vi. På väg hem handlade vi lite mat och hämtade upp Robins små kusiner.
Barnen hjälpte oss att städa ut julen precis som tidigare år. Stjärna, gardiner, adventsstakar och gran åkte ner. Givetvis hade vi choklad och polkastänger i granen som barnen fick smaska på. Sedan avrundade vi med film och mys.
Dagen fortsatte i städets och rensningen tecken. Tvättat, hängt upp och vikt en massa kläder. Ordinarie gardiner kom på plats, alla pärmar med viktiga papper och räkningar har sorterats och ännu lite kartonger är nerburna i källaren. Nu är det inte mycket kvar i lilla sovrummet innan jag kan börja stöka och göra fint där inne. Liten ska ju självklart få ett eget rum så snart som möjligt med plats för kläder, leksaker och annat smått och gott.
Kvällen bjuder på besök av vänner och nu ska jag äntligen varva ner och koppla av för dagen. Trevlig kväll!!
Tung
Jag börjar känna mig tyngre, får mer och mer halsbränna och ryggen börjar ta stryk. Kan knappt klä på mig byxor, strumpor och skor. Känns som blodet hinner rusa till huvudet och luften ska gå ur mig fullständigt. Nästan som om jag ska slå i backen. Det är otäckt. Fram till för en vecka sedan lände jag mig "näst intill" som vanligt. Visst hade jag börjat drabbas av halsbränna och även höft smärtor lite då och då. Men nu börjar allt bli mer påtagligt. Jag är ingen frisk fläkt direkt som pinar på som förut. Mer som en stor elefant som kommer lunkande med hjärtat i handen. Usch, jag låter gnällig! Men det börjar på riktigt bli tungt nu och jag känner av allt mer. Därför hoppas jag veckorna går fort nu. Inte för att jag ska få sova utan mest för att kroppen inte ska behöva ta stryk och känna sig så tung. Dessutom längtar jag efter liten och önskar vi befann oss i mars så att vi får träffas, hålla om vår klimp, snosa och gosa. Ge liten den kärlek som förtjänas, kärleken från mor och far till barn. Älskad!!
Sena kvällar
Jag tycker det blir allt senare kvällar för var dag som går. Tio blir tio elva och elv blir till tolv. Är van att krypa ner i sängen runt tio för att titta på tv en liten stund till. Men numera kryper jag ner vid elva, surfar en stund och är klarvaken långt in på småtimmarna. Resultatet blir att jag är dödstrött morgonen efter, värdelöst!
Får försöka skärpa till mina rutiner så att jag får lite mer vila innan förlossningen. Efter den räknar jag nämligen inte med mycket vila. Att skaffa barn innebär ansvar och pass 24 timmar om dygnet. Iaf tänker jag leva efter den regeln för att finnas till hands för liten. Jag känner mig själv och vet att lever jag inte efter den regeln kommer jag bli ursinnig och besviken på mig själv. Bäst att göra sitt bästa från start och leva efter hur man själv anser är bäst.
Godnatt kära läsare, ny dag imorgon..
25 år
Igår fyllde jag 25, halvvägs till 50 och mitt bröllop. Yes, sambon har sagt att vi gifter oss när jag fyller 50. Jag tror det först när jag får uppleva det, önskar dock att det blir innan 50 års ålder. De flesta kom och firade mig i lördags men mamma och company samt mormor och hennes sambo kom för att fira mig igår. Det blev mera fika och fler presenter. När firandet var över hade sambon och jag en lugn kväll tillsammans. Vi hämtade hem barnsängen och kopplade sedan av på soffan. Jag är nöjd med såväl firande som presenter även om jag inte firade som jag för ett år sedan trodde att jag skulle. Jag trodde jag skulle fira med värsta festen, inte att jag skulle vänta mitt första lilla mirakel. Men oj så bra det blev ändå och jag är lyckligare än jag någonsin kunnat vara. Det känns så bra, så jag, så rätt!! 25 år, husägare och blivande mamma, vad mer kan man önska??!! Jag är nöjd med livets gång och det är nu mitt liv börjar på riktigt!
Full aktivitet
I torsdags kväll var det full aktivitet i magen. Det var så kraftiga rörelser att båda Robin och jag på riktigt kunde njuta av att känna vår bebis. Vi låg i sängen en bra stund den kvällen och kände vårt mirakel sprattla och ha sig. Robin log och skrattade när bebis sparkade så hårt att det nästan gjorde lite ont på mig. Med bebis tryck från insidan och Robins från utsidan kändes det rejält. Men det är ju ingen smärta så, snarare lyckorus! Lyckan for genom hela min kropp och jag kunde inte sluta le, inte sluta skratta. Jag finner inte riktigt några ord för hur jag kände mig, inga mer ord än lycka för det går inte att sätta ord på. Det är magiskt att få uppleva och jag försöker njuta av varje minut under graviditeten.
Jag har haft sådan tur såhär långt att jag fått må så bra som jag gjort och att jag inte haft ondare någonstans än att det varit överkomligt. Jag är lättad efter alla skräckexemplar som man fått höra om. En graviditet behöver inte innebära kräkningar från dag ett, foglossning i tidigt skede eller vad det nu än må vara. Det finns dem som har en lätt graviditet och faktiskt mår relativt bra hela vägen. Dessa exemplar borde också lyftas fram allt oftare istället för skrämsel. Det gäller för mig också förlossningshistorier vilket jag kan känna oro för. Jag är nämligen ingen människa som trivs i sjukhusmiljö och inte heller med nålar och prover och annat som har med vård att göra. Det både skrämmer mig och dessutom ibland äcklar mig. Därför hoppas jag på en lätt förlossning.
Jag är en av dem som såhär långt, vecka 30, mått relativt bra. Egentligen har jag bara lidit av trötthet dem första tretton veckorna, några enstaka klök vid tandborstning och sedan haft lite problem med smärta i rygg, svank och höfter. Antagligen mildare grad av foglossning. Men det har varit överkomligt och inte hindrat mig från jobb eller annat. Så peppar peppar är det för mig än så länge inget jobbigt att vara gravid, och som så många säger; att vara gravid är inte att vara sjuk, det är ett tecken på att kroppen är frisk.
Kalas
Klockan har passerat midnatt så nu tänker sambon och jag krypa ner i bingen och sova. Men innan jag släcker mina blå vill jag framföra ett stort tack till familj, släkt och vänner som varit hos oss ikväll för att lite i förskott fira mig. På måndag fyller jag 25 år och det ville jag så gärna fira med er alla. Jag hoppas att mat, fika och tilltugg smakade bra och att ni hade en lika trevlig eftermiddag och kväll som jag hade. Tack också för alla fina presenter ni kom med. De kommer allihop att på sitt sätt helt perfekt fylla funktioner och lämpliga tillfällen i mitt liv. Ni vet minsann hur man uppvaktar en gammal tant. Firandet avslutade vi med att avfyra en raket. Tack ännu en gång för att ni förgyllt en av många stunder i mitt liv!!
Upptagen
Jag vet om ursäkt om jag senaste tiden upplevts som väldigt upptagen och ego. Jag kan stå till svars för att jag levt mitt egna liv och prioriterat mig själv, sambon och det liv vi lever. Jag skäms egentligen inte, alla måste vi ibland se bortom horisonten och ta vara på vårt eget. Det har hänt så mycket på så kort tid att jag inte hunnit med annat. Knappt så jag kommit ihåg mig själv ibland. Jag kan inte lova att det blir ändring i det närmsta men så småning om brukar de flesta liv ta en vändning och bli lättare så att man hinner mer och njuter mer. Jag väntar på min vändning!!
Hormoner
Jag riktigt känner hur mina gravida hormoner tar ut sin rätt. Jag har blivit super känslig och tårar flödar längs mina kinder allt oftare och lättare. Många gånger för absolut ingenting och andra för saker som känns tunga eller oroande.
Idag för oro. Sambon rullade in på op för några minuter sedan och vetskapen att han ska sövas, om än en kort stund, och opereras utan att jag kan sitta och hålla i hand gör mig orolig. Skakig och varm i hela kroppen, nästan svimfärdig. Bara inte han kände av min oro, vilket han antagligen gjorde så väl som han läser av mig. Han vet minsann allt om mig och läser mig bättre än någon annan. Vad skulle jag göra utan honom, mitt ljus i livet!!
Längtar till op är klar och jag får träffa mitt hjärta igen, pussa och krama honom lite. Älskade du 💕
Mycket i luften
Jag har mycket i luften nu, vilket ger mycket farande i huvudet. Jag blir förvirrad och stressad. En utbildning som kommer kräva massa tid av mig det kommande tre veckorna, annars fixar jag aldrig det där provet. På det ska jag kalasa i helgen, för mig själv som fyller 25 på måndag. Så ikväll har jag röjt undan disken i köket, lagat middag och bakat. Fick hjälp av min vän Hanna och sambon gjorde så gott kunde och ordnade med lite av maten. Vi har också förberett sambon så långt vi kan ikväll inför hans op imorgon bitti. Det blir upp tidigt för att förbereda honom det sista innan vi ger oss iväg till sjukan. Håller alla tummar för att det ska gå bra, min karl är stark och envis så jag tvivlar inte en sekund på utan att han fixar det galant.
Så har vi liten som spökar. Tror minsann jag har suttit riktigt illa ikväll för jag har ett rejält tryck upp mot bröstkorgen. Gissar att liten inte gillade när mamma satt framåtböjd vid soffan och rullade kakorna som skulle in i ugnen. Ska försöka undvika den positionen i fortsättningen. I övrigt har nog minsann liten det bra där inne, samtidigt som det sakta men säkert börjar bli trångt. Jag känner av rörelserna och det allra helst på kvällarna när jag själv varvat ner. Då vaknar liten och retas med sin mamma. MAMMA?! PAPPA?! Ja som livet förändras, på ögobblick. Denna förändring är så oerhört välkommen. Det känns så rätt och så bra!
1 januari 2014
Så var ett nytt år kommet. Vi firade in det hemma hos oss med gamla som nya vänner. Trerätters middag där vi startade med toastskagen, fortsatte med helgrillad fläskfilé och potatisdushets och avslutade med vanilj och chokladpannacotta. Super gott!! Sedan kom tolvslaget och alla fina raketer, det år något visst med tolvslaget. Efteråt fortsatte festen med ost, kex och gotte långt in på det nya dygnet och året. Tack alla ni som ville fira med oss!!
Året 2013 bjöd oss på mycket. Med som motgångar, lycka som olycka. Våren bjöd på massa sjuka hit och dit som till sommaren lyckades släppa. Sommaren var helt underbar med några veckor på sjön tillsammans med fantastiska vänner. Vi har fått besöka akuten några gånger under hösten med allt ifrån handleder till fötter och ben som ännu inte är helt återställda, men vi jobbar på att bli hela. Vi har mött nya vänner som kommit att betyda allt mer för oss under året, vi hoppas verkligen få ha er vid vår sida resten av livet. Familjen har haft en nedgång men nu känner jag att vi är på väg upp igen och nerförsbacken lämnar vi i backspegeln. Vi har också äntligen nått en av våra drömmar och köpt ett hus, där trivs vi som fiskarna i vattnet och känner oss hemma.
Ja mycket har vi varit med om och dessa nämnda händelser är bara några få. Jag vill tacka familj, vänner och bekanta för att ni funnits för oss i år. Att veta att ni finns där betyder mer än allt guld i världen. Jag är oerhört tacksam över att ha alla fina människor i min närhet, ni är fantastiska!
Nu blickar vi in i 2014 och börjar med att förbereda oss för sambons kommande op på fredag, vilken oroar mig lite. Men kommer med all säkerhet att gå bra. Därefter följer en helg med kalas, flicka ska bli tant, jag fyller 25 i år. Sedan ska vi bara vila och hela oss innan vi ska få uppleva det största som kan upplevas i livet, vår bebis ska äntra världen. Vi ska bli föräldrar, mamma och pappa. Kan knappt tro det är verkligt men oj så verkligt det är. Ett knyte ligger i magen och gör sig påmind med sina små rörelser. Som jag längtar efter dig du lille 💕
God fortsättning kära läsare!!
