När jag först fick veta att jag var gravid, att vi väntade barn, så slogs jag omkull. Det var inte planerat, det kom utan förvarning. Min första tanke var kaos, det går inte, iaf inte nu, för jag har ingen fast anställning och vi bor i en tvåa, jag visste inte ens hur länge jag hade en anställning över huvud taget. Tala om kaos, och den hågen flödade mina tårar av ovisshet och panik. Samtidigt stod en och annan tår som föll nerför kinden för en enorm glädje som fanns långt inne i hjärtat. Det var ju detta jag alltid velat.

Det fanns egentligen inga tvivel över att detta lilla barn skulle få äntra världen och bli vårt barn. Det var bara just i första stunden som allt blev kaos eftersom framtiden var så oviss. En vecka senare säger sambon klart och tydligt att vi givetvis kommer klara oss oavsett. Mitt i allt köper vi hus och chefen ger mig en anställning fram tills det är dags för barnet att äntra världen.

Nu sitter vi här, i vårt hus som sambon sliter röven av sig med och med vårt barn i famnen. En dotter som är så bedårande vacker och jag gråter av glädje och lycka. Det är det största som någonsin hänt mig och jag kunde minsann inte haft det bättre än såhär. Visst får jag ibland ångest över min första reaktion på graviditeten, men jag har insett att vi är många som grips av panik och chock när livet tar en vändning man inte är beredd på. Jag kan skämmas över reaktionen men i nästa stund står jag upp för den, tittar på min dotter och ler. Jag är idag en stolt mamma och sambo och jag vet att min familj tillsammans kan gå genom eld och vatten och erövra världen, för tillsammans är vi starkast. Oslagbara! 💕

Ja ni förstår av allt mitt svamlande och långa inlägg att jag har riktigt hormonkaos i min kropp. Från dag ett och det sitter fortfarande kvar. Jag tror hormonkaoset kommer försvinna med tiden men ändå kommer jag vara ur balans på grund av allt som händer i livet. But guess what, jag kommer skylla på hormonkaos och inte att jag är galen 😉

Jag känner mig rastlös och har inte fått något gjort idag, mer än middag när lillan somnade i bärselen. Så nu har hon sovit i två timmar idag iaf. Snart lär hon vakna för mat och sedan börjar nog hennes återkommande kvällsvakenhet innan det blir natten för oss.

Lillan har fått lite utslag, av värmen. Så här hemma glider vi runt i bara blöja. Försöker hålla oss lagom varma för att bli av med och slippa dem nedrans utslagen. Stackars barn, hon fick minsann inte mammans frysgener iaf. Det blir la blöja hela sommarn för min lilla flicka, och ett uv-tält! Men det är då det ;)

Igår tog vi bilen till Lyckeby och parkerade den vid amiralen för att strosa runt. Lade lillan i vagnen och påbörjade vårt lilla strosande. Vi besökte skopunkten, rusta, Jysk, ÖoB, Apoteket, mio och leksakshuset. Tre timmar strosade vi runt i olika butiker, shoppade lite och införskaffade nödvändiga måsten. Lillan sov hela tiden och vi kombinerade nöje med motion.

Mor och dotter hade med andra ord en härlig dag efter att ha fått en fin sovmorgon. Det är så skönt att lillan sover gott i vagnen så att man kan få komma ut i det härliga vädret. Sol, värme och frisk luft ger så mycket energi. Helt underbart!

Efter insatsen hemma var klockan dags att fara till mamma. Hon behövde hjälp med sin håruppsättning inför den stundande balen. Så jag fick äran att hjälpa henne med detta. Det var ett stiligt par som i eftermiddagssolen gav sig iväg på bal och mamma var bedårande vacker.

Själv satte jag av hemåt först spendera kvällen hos "grannarna". Grillat på meny och till efterträtt blev det kladdkaka. Mätta och belåtna gick vi hem framåt elva för att krypa till sängs. Somnade lika fort alla tre och nu uppe för att ge lillan sitt nattliga mål. Snart dags att somna om igen, tröööööött ;)

I torsdags var vi på min morfars grav en runda. Plockade lite vitsippor och gav honom och visade upp min vackra dotter. Det är så tråkigt att han inte får träffa henne, mitt egna lilla bedårade underverk. Även om vår kontakt genom åren inte varit vad den borde varit så är det ändå sorgligt och hjärtskärande att inte längre få vara tillsammans. Att livet ska ha den utgång det har är orättvist. Att födas för att sedan ryckas bort. Vi blickar mot himlen då och då och tänker på dig!

Igår morse for lillan och jag till stan för att hälsa på jobbet. Vi stannade någon timme och fikade tillsammans med mina kolleger. De hade köpt present till lillan, en kanin, mjuka byggklossar och en jättefin filt. Världens bästa kolleger, jag saknar er nästan lika mycket som jag njuter av att vara hemma med lillan 😉

Eftermiddagen löpte på och vi mötte farmor och faster på stan som också köpt present till lillan. Fortsatte dejtande på stan med moster. Tog en tur på stan men åkte hem tomhänta. En lunch åkte ner i magen innan vi åkte för att handla. Moster hjälpte oss så det hela gick fort och sedan tog vi en tur för att dela ut inbjudningskorten till dopet. Nästan alla inbjudningar är utdelade nu, bara några kvar. Längtar så till lillans dop i början på sommarn, hennes första stora ceremoni.

Igår kväll kom vår kära vänner med sina bedårande små flickor ner från Blomstermåla för att hälsa på. Tillsammans med dem och några vänner till hade vi en trevlig kväll. Vi åt mat och efterrätt och pratade om allt från himmel till jord in på natten. Barnen somnade ett efter ett och jag tycker det blev en riktigt mysig kväll. Lillan fick en present, en jätte fin klänning och strumpbyxor. Tack snälla!

Just det, när jag städade invigde vi bärselen. Lillan somnade som en stock i den och jag hade båda händerna fria. Världens bästa uppfinning!

Med och firade var även min mormor. Det är så härligt att hon köpt stuga i Karlskrona så vi kan ses lite oftare. Cirkeln börjar slutas och nu väntar jag bara på att hon ska bli Karlskronabo på heltid. Då är familjen i Karlskrona komplett, precis som den ska vara!

Men det går rätt väg iaf och det känns bra. Att ändå få dessa härliga besked på BVC efter en jobbig natt gör gott i hjärtat och kroppen. Lillan verkar inte gilla måndags nätter utan är gärna vaken då. Mat, blöja, sång och gos, inget hjälper minsann. Blä för måndagar!! Tur lillan sov på dagen så mamman också kunde få en stunds sömn. Sov när liten sover, rutinen sitter!!

Lillan utvecklas dagligen, steg för steg. Hon växer så det knakar, äter mer och mer, är med oss på ett helt annat sätt dag för dag. Hon har börjat med vad jag kallar för lite smått joller och bjuder även på ett leende lite då och då. Utvecklingen går framåt och det är så härligt att se, samtidigt skrämmer det mig vad tiden går fort. Därför njuter jag av varje minut och omgivning blir lite smått lidande.

Att omgivningen blir lidande är inget jag tänker be om ursäkt för. Det är något ni måste förstå, om inte annat så kommer ni förstå när ni själva befinner er där jag är idag. Tiden går så fort, därför måste man passa på att njuta av varje minut. Det är en tuff men samtidigt så otroligt härlig period i livet som man absolut inte vill missa. Så skyll på mig. Prata all skit i världen. Jag sitter med det viktigaste i min famn, det som berör mig.

Kvällen tillbringar vi hos sambons föräldrar för att fira svärmor som fyller år på onsdag. En grill fick svärmor och svärfar (som vi inte firat ännu, eftersom han for till Thailand på son födelsedag) av sina barn i present. Nöjda och glada blev dem minsann för det. Vi har fått god mat som slank ner så fint i magen och snart vankas det efterrätt. Så jag ska inte sitta här och vara osocial längre utan ägna mig åt de andra kalasprissarna. På återseende kära läsare!!

Det var när hon föddes som min vardag ändrades. Från gör vad du vill när du vill till barnskrik, bajsblöjor, matning och inte hinna rå om sig själv. Det är precis så det är, en ren bergochdalbana. Vi åkte mitt i natten till förlossningen för att komma hem två dygn senare med ett nytt litet liv i famnen. En omställning man aldrig kan förbereda sig på.

Sedan vi kom hem har det varit upp och ner. Sömnlösa nätter första veckan, viktnedgång, problem med matning, tårar och skrik, infektioner, ömma och såriga bröst och bristande tålamod. Mellan dessa nedgångar har vi ändå sett några ljusglimtar. Vi hittade ett sätt att få fart på lillans viktkurva, vilket gav oss sömn om nätterna. Infektionen fick vi bukt på med antibiotika och brösten börjar hämta sig. Dessutom gav min egna viktnedgång ny energi. Ett gravidkilo kvar! Men vad som ger mest energi är att se på lillan och tänka på hennes utveckling. Tänk att hon på söndag är en månad gammal, att vi tagit oss genom med- och motgångar som en familj i en månad. Då tar vi oss genom allt. Tillsammans är vi oslagbara!! 👪💕

Bild från babyfotograferingen.

Det är himla mysigt att sitta länge i soffan och amma och ge henne lite ersättning. Matstunderna blir numera lite längre och det gör ingenting. Jag njuter varje minut med lillan i min famn. Det är roligt och skönt att hon lyckats få till det och vill ha bröstet. Det känns bra.

Ikväll är hon nybadad också. Så nybadade ska vi nu krypa ner i sängen, äta lite och sedan sova gott. Älskade lilla familj, tillsammans är vi oslagbara!! 👪💕

Väl uppe idag ville hon vara vaken efter första måltiden men somnade vid elva när vi gavs oss ut på promenad. Tre timmar sov hon då och sedan varar dags för mat igen lagom till mormor (min mamma) kom på besök. Lillan somnade efter att, hör och häpna, ha ätit från bröstet och fått en liten skvätt ersättning. Undra om det är så att vi trots allt ska få igång amningen, det återstår att se.

Dagen började ganska grått, iaf vädermässigt. Ingen sol i sikte inte. Men humörsmässigt och känslomässigt var det solsken. Lillan och jag vaknade upp runt åtta, fixade lite mat till oss båda och bara mös. Tänk att man kan ha det så gosigt tillsammans med en liten bebis. Jag undrar fortfarande under dessa stunder vad jag gjorde innan lillan kom in i mitt liv. Vi gosade tills det var dags att klä oss för ett besök på BVC.

Lite små mulet och nära på regn men ändå tog vi vagnen och promenerade till BVC. Här trotsar vi och tar för oss av motionen trots dåligt väder, det finns ju bara dåliga kläder. Besöket gick bra och vi fick nya tider med oss hem, ett besök för lillan och ett för mig samt tid till första träffen med föräldragruppen. Innan vi gick hem fick lillan mat och lyckades kräka ner både sig och mig. Ett ombyte fick det bli och sedan gick vi hem för en dejt med fröken Karlsson.

Fikade och pratade om allt från himmel till jord. Fröken Karlsson fick sin present av oss också, en snygg kepa ;) Faster Sofie gjorde oss också sällskap idag och gosade med lillan. Det är underbart med familj och vänner som finns där för oss och vill hänga lite med oss. Det värmer och betyder oerhört mycket för oss. Tack!!

Så vädret, vilket ösregn det kom i eftermiddags. Det bara vräkte ner, men som dem säger. Efter regn kommer solsken. Så sant så, solen tog sig genom molnen och sken på oss under kvällen. Underbart, hoppas solsken vill närvara imorgon så vi kan ta oss en riktigt härlig promenad i solskenet!!

Denna helgen försvann snabbt. Sambon och kvartersgrannen har grävt runt grunden på våra hus för att vi ska kunna dränera och jag har hängt med snygga tjejor samt min familj. Min familj låter knäppt, men lillan och jag har umgåtts med mina föräldrar och syskon.

En mindre shoppingtur igår med snygga tjejor. Införskaffade en keps inför vårens och sommarens heta sol. Kommer förhoppningsvis slippa solsting och inte behöva leta efter skugga som förra sommaren när lillan låg i magen. Shoppingturen gav också lite hårfärg, så jag kunde bli ljus huvudet igen.

Passade på att ta en fika hos mamma och syskonen där lillan blev så ompysslad och kelad. Detta lilla barn får så mycket kärlek och omtanke från alla. Familjen, både min och mannens, är verkligen underbara. De finns där tjugofyra timmar om dygnet för oss.

Idag fick pappan ta en paus i sitt grävande för att åka till fotografen. Vi var ju och fotade magen tidigare och blev lovade att komma åter när bebis var född. Så idag gjorde vi slag i saken och fotades igen, med bebis på rätt sida magen. Så nu väntar vi ivrigt på resultatet. Kvällen bjöd på ett besök av morfadern, han kom med lite fika. Vi hade en mysig stund tillsammans med massa prat om allt och ingenting. Det är så härligt att träffa familjen ibland och få lite energi. Det behövs i vår nya värld, för den är energikrävande om än helt fantastisk och underbar.

Nej nu ska jag också krypa till sängs så jag kan ladda upp för att kunna ge lillan 110% imorgon också. Godnatt kära läsare :)

Nu till det jag egentligen tänkt skriva om när jag ändå är vaken. Tro att eller ej men jag vågade minsann ställa mig på vågen idag. Jag var så nojjig under graviditeten, allra helst i slutet, över att jag gått upp så mycket. I slutet rasslade det till och jag gick upp mycket på kort tid. Jag slutade på en uppgång av tolv kilo, jag kände mig stor och klumpig. Tänkte att dessa kilon kommer jag få lämpa länge med, jag som redan innan bar på några enligt mig kilon för mycket. Men vågen visade minsann att mycket kan hända på kort tid. Trots att jag inte gjort något alls för att tappa vikt, inte ens promenerat varje dag, så har jag redan tappat elva av de tolv kilo som jag gick upp när jag jag på lillan i magen. Det innebär att jag har ett gravidkilo kvar och sedan ska jag bara kämpa ner mig åtminstone fem kilon till så kommer jag må som en ny människa. Jag kommer känna mig bekväm i mig själv. Så våren vet vad den har framför sig. Promenader och åter promenader och förhoppningsvis kan jag snart komma igång med gymmandet igen.

När pappan kom hem fick vi i oss lite mat och sedan tog vi en lång och härligt kvällspromenad. Närmre en och en halv timme var vi ute i kylan och promenerade. Så himla härligt, lite blåsigt vid vattnet men oj så mysigt. Nu är våren på ingång. Vi har värmt upp oss med lite varm choklad på soffan och myser tillsammans.

Dagar som denna kallar jag för kvalité och livet har minsann bara börjat. Jag njuter varje minut 💕

Idag tog vi en tur till Lyckeby och köpte gula ljus till påsken och nya krukor till mammas och pappas sovrum. De gamla kanske får flytta in till lillans rum, annars köper mamma nya dit också 😝

Vi passade också på att lämna tillbaka bröstpumpen på sjukhuset då vi känner att vi inte behöver den mer. Vi klarar oss bra med vår egna handpump och lite ersättning. Lillan mår bra på det viset och det gör jag också, och att vi mår bra är det vikigaste. Då fungerar vi till 100 procent och kan ge varandra det vi behöver. Älskade barn 💕

Vi svängde förbi Bth idag också för att sälja en bok. Jag behöver inte ha min gamla litteratur längre. Den ligger och samlar damm så nu säljer jag av den istället. Har sålt fyra böcker nu och fått ihop 700:- för dem. Det känns gott i plånboken. Hoppas kunna sälja av lite till av böckerna, annars tar jag med dem till loppis. Hade tänkt ta en söndag när det blir lite varmare. Har massa kläder och småkrafs som jag vill bli av med.

Nehe, nu kommer snart pappan hem och lillan sover gott i min famn. Dags att vila mina egna ögon en stund innan vi ska laga middag och jag ska torka av golven.

Har även ringt till kyrkan för att boka tid gör dop. Nu är datum bokat och det är dags att se över inbjudningar, mat/fika, faddrar och dopklänningen. Lillan ska få äran att bära min dopklänning. Så nu har mormor fått i uppgift att plocka fram den och brodera in vår lilla flickas namn och datum, precis som traditionen tillbaka genom åren. Ser fram emot lillans dopdag! 😘

Vi har också bokat tid för fotograferingen som vi blivit lovade. Vi fotade oss när jag var gravid och fick då erbjudande om att komma tillbaka när vår lilla bebis fötts. Nu är liten här och till helgen ska vi fotas igen, hela familjen. Ska bli så roligt att föreviga oss tillsammans med riktiga foton. Vilken födelsedagspresent mannen gav mig när jag fyllde 25. Kunde inte fått något bättre, tack min älskade!!

Inatt har lillan sovit i sin egen säng för första gången. Det kändes lite vemodigt att lägga henne där igår kväll och himla tomt i vår säng. Men jisses så bra det gått. Hon har sovit gott i sin säng hela natten. Stor tjej, alla redan. Skrämmande så fort tiden går. Snart är hon tre veckor gammal, en månad och sedan bara löper det på. Hej och hå, ta vara på varken minut. Jag förstår alla med småbarn som säger, ta vara på tiden dem är små. Bromsa det går för fort!

Idag är lillan och jag själva för första gången sedan hon föddes. Pappans tio dagar har passerat och nu är han tillbaka i sin verklighet, jobbet. Vi ska nu hitta en rutin ensamma på dagarna lillan och jag och på bästa sätt koppla ihop det med pappan på kvällar och helger. Vi längtar redan till pappan kommer hem ikväll, vi saknar honom!! 💕

Idag har Lillan varit på sin första shoppingtur i stan. Vi ringde mormor som gladeligen ville göra oss sällskap. Besökte alla möjliga butiker och givetvis kunde inte mormor hålla sig. Med sig hem fick Lillan en klänning, två body, strumpor och ett par hängslebyxor. Tack snälla mormor!! 💕

Till slut fick jag nog, när frossan och febern slog till. Ringde BVC igen som sa åt mig att åka till vårdcentralen. Yes, en infektion men verkade inte vara mjölkstockning. Så nu har jag fått antibiotika, Ipren och ett nässpray som ska hjälpa mjölken att driva fram bättre. Håller tummarna att detta funkar.

Tänkte avsluta med att berömma min älskade sambo, pappan till vår söta dotter. Han är en riktig klippa och ställer upp till hundra. Släppte av mig hemma och tog dotra vår med sig för att hämta mina mediciner. Han har haft hand om lillan hela natten och dagen. Prata om att ta sin roll på allvar. Jag menar det är alla mammors dröm att pappan ska ta sin roll på allvar. Jag har aldrig tvekat på min karl och han visar verkligen att jag aldrig någonsin behöver det heller. Så tack min älskade för att du är du, en bättre sambo och pappa kunde vi inte ha fått!! 💕

Igår var vi på pappans jobb och hälsade på en kort sväng. De var så goa allihop och kikade på vår lilla sessa som sov så gott i sin bilstol. Jag tyckte minsann att pappan sken upp som en stor sol, han är verkligen glad för sin sessa. Pappas flicka!

Idag hade vi vägarna förbi i Lyckeby och då passade vi på att säga hej till några av mammans kolleger. De tyckte minsann också att sessan vår var söt och mindes tillbaka sina egna små juveler. Det är något speciellt med barn.

Pappan har spenderat några timmar ute sen vi kom hem. Han plockar och förbereder på tomten så att vi kan dränera. Så passade han på att starta upp mc:n också och tvätta av den. Den gula pärlan ska nämligen säljas, vi hade knappt tid för den förra säsongen och sedan lillan kom blir det än mindre tid. Så nu satsar vi båtliv och husliv istället. Men främst familjelivet!! 💕