Mitt hjärta blöder lite och det känns lite tungt, känner oro inför en op. Hur ska jag kunna finnas till hands? Hur ska jag klara av att koncentrera mig på jobbet? Hur ska jag på bästa sätt visa att jag finns här? Tankarna flödar och jag vet verken ut eller in. Jag känner samtidigt lättnad över att det sker nu medan vi inte påbörjat renovering i nästa rum och inte heller står mitt i förlossningsperioden. Det hade varit lite jobbigare än vad det är nu. Men vi får försöka knata på bäst vi kan nu och ta en dag i taget. Av allt vi gått igenom tillsammans ska vi minsann mot alla odds gå igenom detta också. Det ska göra oss starkare än någonsin. Alla relationer behöver prövningar för att överleva och tillsammans är vi oslagbara!!

Vill avsluta genom att tacka er små änglar som ikväll kom för att umgås med oss och hjälpa oss med städning och förberedelse inför imorgon. Tack för att ni gjorde mer än ni behövt, det värmer oss och vi är tacksamma långt inifrån själ och hjärta. Ni vet minsann hur en riktig vän ska vara, inte bara när det behövs som mest utan alltid!! 💕

Känns inte som vi haft så mycket ledigt utan vi har farit runt som tokar. Ja sambon har inte kunnat fara så mycket med sin fot men han kämpar på bäst han kan. En annan har handlat, shoppat, städat och plockat. Lagat mat, hämtat soffbord och så har vi träffat familj och vänner. För deb sakens skulle har vi haft det bra och trevligt.

Men idag bestämde jag mig för att när vi gjort det vi ville ikväll så skulle vi minsann sjunka ner i soffan. Ta oss en kväll på tu man hand och bara koppla av, några sekunders vila. Vi behöver det och förtjänar det.

Bjuder på lite bilder från julen och helgen som gått.

En ny vecka i graviditeten påbörjas idag

Soffbord och taklampa på plats i gillestugan

Julafton for jag som alltid till mamma för julfrukost och Robin till sin farmor och farfar för att sedan ansluta innan Kalle anka. Även hos mamma var firandet lite annorlunda i år, i form av fler firare. Mammas sambo, hans två barn samt hans föräldrar tillkom i år. Fullt hus och även där åt vi gott och delade ut klappar, givetvis kollade vi på Kalle anka också. En annorlunda men oj så mysig jul tillsammans med mamma.

Kvällen firade vi hos Robins mormor och morfar precis som vi alltid gör. Där börjar firandet för vår del, som kommer senare, med juldans som följs av klapputdelning och sedan mat. Även det firandet består av många personer och många klappar, dessutom är det minst lika mysigt som alla andra firanden.

Vi tackar så hemskt mycket för alla fina och praktiska klappar som vi fått och önskar familj, släkt och vänner en gos fortsättning!!

Så slutade julen annorlunda, hur så tänker ni?! Den årliga KM-cupen gick idag av stapeln och sambon spelade för sin nya klubb. Iaf hann han göra mål och spela en och en halv match innan allt gick i stöpet. Plötligt låg han där och skrek på golvet och gissa om jag blev orolig över hans tidigare skada. Den visade sig vara okej, värre var det med foten. Sambon min viker sig inte för minsta lilla så när han skriker då gör det ordentligt ont. Vi fick fara till akuten och efter ett förvånansvärt snabbt besök kunde vi åka hem, men smärtstillande, en lindad fot och ett par kryckor. De kunde inte se något brutet, men foten och benet är så svullet att det ser otäckt ut. Sambon min har fruktansvärt ont och jag hoppas verkligen han kan sova inatt. Älskade älskade!!

Dags att krypa ner, imorgon väntar jobb efter en veckas ledighet..

Lite tv-mys innan sängdags, sov gott kära läsare!!

OLIDLIGT!!

Men för mitt lilla knyte i magen gör jag allt, innebär det att jag måste ha halsbränna så, Bring it on!!

Granen blev precis som alla andra år klädd av Robins små kusiner. Allt ifrån guld och rött till glitter, chokladkulor och polkakäppar. Måste ju ha lite gotte i eftersom barnen kommer åter efter jul för att städa ut julen åt oss. Så himla mysigt att dem vill komma och hjälpa oss varje jul.

Nästa år kanske vi skapar en ny tradition när liten är kommen. Men med all säkerhet kommer vi bjuda in barnen då också. Det är något speciellt med dessa små söta kusinerna.

Kom mer än gärna med förslag på vad jag kan hitta på för skoj :)

Igår var en riktigt härlig dag fastän vi kände lite ångest över hemmet. Vi gjorde inga måste igår utan ägnade oss enbart till att njuta av dagen. Sambon lirade lite boll på förmiddagen och efter det hämtade vi upp vårt hjärtegull till hund hos mor min. Där åt vi lite frukost också och umgicks med familjen. Pratade om hur vi ska fira jul och lite så. Det är lite krabbigt att få ihop det för oss ibland eftersom vi lever med lite skilsmässor bakom oss. Men vi gör vårt bästa och lyckas för det mesta.

Det känns fortfarande lika overkligt trots att jag ju mer tiden går kan känna den lille där inne. Att Robin också allt mer från utsidan på magen kan känna litens rörelser är så fantastiskt. Det är en underbar och helt otrolig upplevelse att få dela med mannen i mitt liv.

Det ska bli så spännande att i mats få se vad det är för en liten individ som gömmer sig där inne. Vi vet inget om dig lilla barn men vi ska minsann göra allt som står i vår makt för att du ska få den bästa av uppväxter. Vi ska skydd dig med våra liv som insats 💗

Imorgon är det dags för ett nytt besök hos BM igen. Antar att vi ska mäta och väga, samt lyssna på hjärtat igen. Säkerligen också prata om mina motionsvanor, det tycker hon om min BM. Nu när vi kommit så långt som vi gjort antar jag att vi även kommer prata om att anmäla oss till föräldrakurserna. Tycker det ska bli himla roligt samtidigt som vi har så mycket som händer och ska göras nu att jag knappt känner jag har tid för massa träffar. Men det är något som jag ändå ser fram emot så vi ska minsann finna tiden till det.

Idag drar det i ligamenten så tror minsann magen och den lilla krabaten växer där inne. Inte nog med det så växer nog håret också på vår lille krabat för idag lider jag av sådan extrem halsbränna. Den är fruktansvärt olidlig och inte ens min lilla kompis samarin har hjälpt. Fruktansvärt men när krabaten väl äntrar världen så kommer allt att ha varit värt upplevelsen. All smärta och obehag kommer med all säkerhet att vara som bortblåst. Älskade lille krabat nu önskar vi att tiden gick lite fortare!! 💗

Tänk vad mycket som hinner ske på den tid man inte ses. Det blir så mycket att prata om så munnen går i ett. Men härligt är väl det, att man har att prata om. Så skönt med vänner där man kan byta ord om verkligen allt utan att det blir några pinsamma tystnader, mothugg eller sura mina. Det finns inte många av den vänkaraktären så när ni väl hittar en kära läsare, håll fast!!

Tack för igår min fina vän, längtar redan till nästa dejt 💗

Efter jobbet for jag med andra ord på lite kalas för att fira sissan lite med paket och tårta. Lite smått "kräsen" som hon är, med all rätt, så fick hon precis vad hon önskat sig. En klädhäst, ja ni vet en sådan man kan hänga sina kläder på. Dog av skratt när hon önskade en klädhäst, eftersom jag är så omodern och inte visste vad det var. Nöjd och glad blev hon minsann och det är huvudsaken.

Tack för ikväll fina lillsissan, kom ihåg att jag älskar dig!! 💗