Torsdag och ännu en vecka har nästan nått sitt slut. För mig har åtminstone jobbvecka nått sitt slut. Efter förra helgens sammanbrott eller bad man ska kalla det, bägaren rann över av all press jag sätter på mig själv, så bestämde jag mig för att be chefen om ledigt imorgon. Det var inga bekymmer från hans sida så en kollega hoppar in och jobbar medan jag får möjligheten att ta en dag till vila. Det ska bli skönt att få vila och göra saker lite i min takt.

Ikväll har jag varit med jobbet ute på Saltö och spelat bowling. Först var min tanke "hur ska detta gå"?! Men väl på med skorna och på banan gick det hela galant. Många klot i rännan och kroppen hängde inte med fullt ut, men jag spelade minsann. Det var riktigt roligt att släppa allt annat för en stund och ha skoj. Lite avkoppling och umgänge mitt i veckan. Härligt!!

Inredning är lite av en passion för mig. Att pyssla och dona ger lugn för själen. Det behövs inte alltid nya möbler för att förnya ett rum. Ibland räcker det med lite färg. Denna gången fick det bli textilfärg, och visp så hade vårt barbord och stolar fått ett nytt utseende i köket. Nästan som att ha köpt nya möbler. Så från vita och super skitiga, flådiga stolar har vi nu gått till blå stolar. Vi känner oss nöjdares resultatet och jag planerar redan vad jag här näst ska ge mig på för projekt. Något roligt ska jag nog komma på :)

Haft en myckey bättre dag än igår. Vaknade upp och åt frukost med mitt hjärta och sedan gav vi oss ut i solen. Syrran och hennes sambo anslöt på en promenad i byn dem också, vilket gav oss flera timmar i solen. Efteråt gick sambon min och svågern loss på tomte och röjde bland buskar och träd. Förberedelse intäfär dränering medan syrran och jag åkte för att storhandla. Kylen ekade!!

Jag är en fruktansvärt känslig person. Jag gråter lätt av både glädje och sorg och ibland för de kanske mest onödiga sakerna. Kan inte påstå att jag gillar att gråta men efteråt är det himla skönt. Man får ur sig så mycket och kan oftast ladda om som människa igen.

Vad mycket som händer i mitt huvud nu. Alla tankar och känslor bara far runt i cirklar. Idag är det den 22 februari, det tyder på att det på dagen är en lånad kvar till BF den 22 mars. Fast räknar man dagar är det knappt en månad, snarare exakt på dagen fyra veckor, 28 dagar.

Nu är det bara 30 dagar kvar!! När vi startade vår resa hade vi sådär 280 dagar framför oss. För mig känns 30 dagar både som en evighet men också som en raket. Tänk att liten är här vilken dag som, det är så overkligt. Vilken dröm och lycka. Som längtat efter detta i mitt liv, nu är det snart verklighet.

Ja inte spänner jag några muskler inte. Men magen spänner sig något fruktansvärt och jag kan knappt andas. Jag ligger dessutom helt stilla i sängen och har slängt av mig täcket för jag svettas så. Helt kallsvettig!! Kroppen är kall men svetten pärlar sig. Vad är det frågan om?! Känner i nedre regionerna hur det rör på sig, och även i resten av magen. Jag vill så gärna att bebis ska komma ut nu nu nu. Men för tusan stanna i magen ett litet tag till, förlossningsväskan är inte färdigpackad ännu!! 😝😬

Idag har vi träffats i vår föräldragrupp för första gången. Vi presenterade oss och pratade mycket om förlossningen. Inte om all smärtlindring utan mer om vad som sker och hur processen löper. Om man kan säga så. Det är ju givetvis individuellt men för alla kvinnor är det ändå på något vis lika. Vi upplever smärta, känslor och våra kroppar går igenom samma förfarande. Vi ska alla föda våra barn.

Nu finns även en babysitter i litens rum. Det innebär att vi nog införskaffat det mesta till vårt lilla pyre nu. Jag tror åtminstone inte vi saknar något. Vi har allt ifrån blöjor, nappar och kläder till säng, vagn och andra "möbler". Säkert någon "mindre" detalj vi saknar men antagligen inget som vi kommer behöva akut när liten väl äntrar världen. Det mesta kan vi nog införskaffa efter hand. Jag känner mig "redo", åtminstone så redo jag kan bli.

Tiden och helgerna bara sveper förbi. Igår vart kah uppe tidigt för att klippa mig. Där efter sprang tiden iväg ordentligt. Sambon var en sväng på hockey och jag passade på att läsa lite innan vi skulle till mamma för att ära, fika och fira. Martin som fyllt år och syrran som fått sitt slutliga betyg och numera är legitimerad sjuksköterska.

Har införskaffat mig det bästa köpet något jag kommer ha stor nytta av. En Blender Mix&Go!! Nu kan jag äntligen enkelt och smidigt fixa mig en smoothie att ta med mig vart jag än ska. Blanda vilka fruktkombinationer som faller i smaken för tillfället, köra igång blendern, på med locket och voilà!! Klart på nolltid och jag kan ge mig iväg. Min bästa kompis helt klart.

Sambons op gick bra idag. Nu är han kvitt skruvarna, vilka han fått med sig hem, och han är också av med stövel och kryckor. Visst har han lite ont och haltar fram men han får belasta foten igen. Enligt läkare kan han börja jobba på måndag, vilket för mig känns lite tidigt. I värsta fall får arbetasgivaren försöka ta fram arbetsuppgifter som kan genomföras. Jag hoppas smärtan ska släppa snart för mitt hjärta och att återhämtningen ska gå bra. Benet är ju givetvis klent och skört nu när det "vilat" i sex veckor. Men tillsammans ska vi hjälpas åt så han snart är ordentligt på benen igen.

Jag precis lämnat avin älskade på sjukhuset för operation. Själv är jag påväg till ett obligatoriskt möte på jobbet. Fått avboka tiden hos BM idag för detta och känner mig nervös. Gillar inte att lämna den jag älskar ensam så info en operation, jag vill närvara. Kommer gå som på nålar till dess min älskling hör av sig igen och jag vet att han är okej och att op gått bra.

Ikväll har vi varit på besök på förlossningen och fått både information och sett lokalerna. Ett besök som jag hade sett fram emot för att få veta lite vad som väntar. Men också för att få mer kött på benen vad gäller bedövning och hur dem jobbar.

I fredags efterlyste vi sällskap för middag och vi hamnade hos syrran och hennes sambo. Blev bjudna på klyftpotatis och lövbiff med beasås. Smakade mumma! Far min och hans sambo skulle också komma förbi den kvällen för att fira Martin, syrrans sambo. Så lite panikartat fick vi handla sista paketen till honom på vägen in. Så blev vi med andra ord även bjudna på fika och gotte den kvällen. Lite spontankalas så är aldrig fel och Martin verkade nöjd med både presenter och besöket. Vi tackar för middag och fika!!

Idag har vi varit och förevigat vår graviditet både sambon, jag och fishunden. Det började lite pirrigt och nervöst men när vi väl satte igång så flöt allt på bra. Både fotografen och vi hade googlat inspiration så att vi kunde ta fina och bra bilder. Allt ifrån bilder med enbart mig till härlig bilder på oas allihop. Jag är nöjd med fotosessionen och tycker det gick jätte bra. Det gläder mig att vi gjorde detta tillsammans, och än mer att vi ska få komma åter när vårt lilla pyre är fött så att vi kan få ta lika fina bilder då.

Ibland undrar jag över hur en del bara orkar. Är det ren avundsjuka som lyser igenom?! Många gånger är det nog så, allra helst när man gömmer sin identitet. Varför inte bara våga stå upp för sin identitet och för vad man tycker/säger/framför?! Att förmedla sin åsikt är okej, våga stå upp för din åsikt och visa din identitet! Allra helst inför dina närmsta för dem om några kan ta din åsikt även om den inte är delad.

Jag och onsdagar synkar inte för fem jävla öre. Denna dagen har bestått av smärta från helvetet i magen. Det går inte ens att beskriva smärtan. Det trycker, drar ihop sig och spänner. Ville bara hem och bädda ner mig i sängen och vakna först när pyret låg på mitt bröst. Det är fruktansvärt att uppleva smärtan och den är hemsk, värst är det när pyret rör sig. Så samtidigt som jag inte vill att pyret ska röra sig för jag har ont så älskar jag känslan av att pyret sparkar och boxar. Det är en härlig känsla och får mig att längta tills vårt pyre är hos oss i vår famn. Men all smärta skulle vi kunna hoppa över, trots att den i slutändan garanterat är värt allt. Det finns inget ont som det inte kommer något gott ur!!

Igår kväll hade vi en mysig kväll tillsammans här hemma sambon och jag. Åt lite kvällsmat tillsammans framför tvn och sedan spelade vi lite tärning och mös på soffan. Kärlek en måndagskväll helt enkelt. En vanlig vardag och man känner kärleken i luften. Det är så livet ska vara!! 💕
Ikväll har far min varit på besök några timmar. Självklart hade han fika med sig också. Massa prat och fika och framför allt kvalitetstid med far min. En tisdag helt i min smak.

Helgen har såhär långt kombinerat vila med umgänge. Startade fredagen med att sälja av lite inredning som vi inte längre använder. Så nu har några av våra prylar fått nya glada ägare. Det känns bra!

Jag har nu haft två fruktansvärda nätter. Sömnen har minsann inte fungerat alls. Jag har haft så ont i magen, inte kunnat ligga på rygg och knappt heller på sidan. Magen har varit hård som en melon och spänt något fruktansvärt. Det har minsann varit helt olidligt. Försökt upp och röra mig, hängt i fönstret i vanlig ordning och besökt toaletten för att kissa. Antagligen är det lite sammandragningar som kommit igång så det är därför jag får så ont. Barnmorskan sa till ni att vila vila vila och ta EN alvedon om det känns för tungt. Skulle det bli värre eller tyngre skulle jag höra av mig. Det tackar vi för, vill liten komma ut redan nu?!