Idag är lillskrutt två månader gammal. Om man ser till ålder så är två månader ingenting, lillskrutt är fortfarande vår lilla bebis och minimänniska. Så liten och ömtålig. Men tidsmässigt överlag känns två månader som "lång" tid, allra helst när man väntar på något. Det känns som lillskrutt varit hos oss i all evighet så därför känns dessa två månader som jätte lång tid.

Utvecklingen går sakta men säkert framåt. Kontrollen idag visade en längd på 53,5 cm och en vikt på 4200 gram. Kurvan följs jätte fint och det känns kanon. Lillskrutt skrattar och ler, pratar med oss, mer vaken på dagarna numera, håller oss dessutom vakna dag som natt, äter och sover en del. Än rullas det inte runt från mage till rygg eller tvärtom men däremot så rullar hon sig till sidan från rygg. Vi har inte bråttom, allt har sin tid. Så länge lillskrutt är frisk och utvecklas så får allt ta den tid det tar. Kanske hon inte kommer vara lika tidig som storasyster, men det gör absolut ingenting. Hon är lika bra för det.

En ny vecka har dragit igång, mannen jobbar och stora skrutt spenderar några timmar på förskolan. Vi hade bokat in ett möte med banken igår för vår årliga genomgång. Lånen skrevs om, sparande och försäkringar sågs över och ett konto öppnades upp till lilla skrutt. Vi fick allt uträttat som vi hade tänkt oss.

Så har vi haft vår första lediga fredag tillsammans utav många denna hösten. Startade med en sovmorgon för mig medan familjen mös till en Disney film. Lite frukost på det och sedan en tur till staden för att småshoppa och veckohandla. Mötte upp syrran och lilla kusin som dessutom följde med hem på lunch.

Snart har det gått två veckor sedan vi sparkade igång vår vardag efter en lång härlig sommarledighet. Pappan har två arbetspass kvar i veckan och storasyster hade en dag kvar på förskolan innan helg. Men dem dumma bakterierna och bacillerna har redan nått oss efter nio veckor hemma. Jag hämtade hem en pigg och glad tjej från förskolan igår och några timmar senare framåt kvällen så sjönk vår stora tös ihop. Hon bara grät och grät och var super hängig så mormor fick ta fram sin termometer och mycket riktigt hade skrutt feber. Inte konstigt hon börjat frysa och gnälla, dessutom pep hon om halsont. Lilla skruttan, bara att åka hem och bädda ner henne. Hon somnade på ett ögonblick så vi hoppas hon sover resten av natten och att hon vaknar utvilad och feberfri. Feber är tungt för liten som för stor och vi håller tummarna att den försvinner från vårt hem snarast.

För sådär fyra veckor sedan var vi med gänget på Öland för lite mys, stros och övernattning. När vi vaknade upp i stugan på morgonen ocj skulle göra oss redo för att checka ut och spendera dagen på Öland var vår bilnyckel spårlöst borta. Vi letade igenom stugan, våra väskor, kläder och vagnar säkert tio gånger om. Vi var i servicehuset och letade, frågade grannarna, letade längs med vägen till lekparken, sträckan mellan bilen och stugan och vi både ringde till receptionen och gick upp till den för att fråga om någon lämnat in en förlorad bilnyckel. Utan resultat. Ni kan ju tänka er vår frustration, och hur vi blev ovänner. Fy attan vilken morgon, jag var förstörd, jag hade tappat vår jäkla bilnyckel och vi kunde inte ta oss hem. Vad skulle vi göra?!

Här halvsitter jag i sängen med lillskrutt i knäet. Damen som ätit sitt nattmål men som absolut inte är trött oxh ska sova. Det sparkas och fäktas för fullt, pratar och ler stort. En dam som är på bra humör, mitt i natten. Mamma däremot är inte på humör för att skratta och prata. Mamma vill bara låta John blund stänga igen ögonen som fladdrar och sova. Jag är så fruktansvärt trött och ögonen som sagt bara fladdrar men så länge lillskrutt är vaken kan jag inte bara stänga mina ögon och sova. För gör jag det och har henne i min säng kommer storasyster (som kommit och krupit ner hos oss) att rulla över henne. Har jag henne i hennes egen säng kommer hon att gny av ensamhet. Hur jag än gör blir det ingen sömn förrän hon vill sova. Nackdelen med spädisar och småbarn, dem liksom lite styr ens liv ibland mot ens vilja.

Godmorgon torsdag, här sitter jag med lillskrutt vid bröstet. Vi börjar få in någon slags nattrutin. Sista målet för kvällen runt 22-23, upp igen runt 01-02 och så tidig morgon runt 05-06. Helt okej ändå tycker jag för dagarna bägge barnen är hemma sover vi vidare efter morgonens amning, så då får vi ta igen lite av den vakna nattetiden.

Så var det söndag igen...

Söndag idag och gubben mår lite utav vad han förtjänar, det kan ju bli så ibland. Medan han sov i förmiddags tog jag och barnen en sväng till stan för att fixa lite presenter och annat smått och gott. Sedan vi kom hem har både gubben och lillskrutt sovit, stora skruttan leker och har sig medan jag plockar och plockar mest överallt. Tänk att man kan dra fram så mycket skit på så kort tid. Vi plockade undan här i tisdags och imorse såg det ut som kom och hjälp mig igen. Det är otroligt och super tråkigt. Man har annat man vill göra istället för att plocka och plocka varje dag..

Vilket väder vi haft denna veckan, strålande sol varje dag. Sista dagarna på den långa ledigheten ihop, på måndag börjar verkligheten igen och rutinerna skall återföras. Mannen börjar jobba och skruttan ska till förskolan några timmar i veckan. Jag ska spendera stora delar av veckorna själv med barnen, vilket antagligen blir en liten utmaning. Men det ska förhoppningsvis fungera bra det också så småning, ingen stress och massa bokat hela tiden utan mest ta dagen som den kommer.

Att amma tar på krafterna. Storasyster ammades inte då min mjölk inte rann till riktigt. Antagligen för att jag kände mig stressad, osäker och ovan, det var ju första barnet och man hade ingen aning om hur saker och ting skulle vara. Jag försökte få till amningen men mådde allt sämre och till slut fick jag bestämma mig. Det gick inte att stressa mig själv med att försöka få till amningen för det gjorde både mig och storasyster illa, så det fick bli flaska och ersättning. Men hon har blivit barn för det.

Veckan som gick spenderade vi i båten på havet. Började med en tur till Aspö där vi övernattade två nätter. På tisdagen inleddes skärgårdsfesten med Aspödagen. Det var lite marknad, hoppborg för barnen och sommarlovsbussen var på plats. Barnen kunde springa lökanabben runt med de vuxna sprang Aspö runt. Vi passade också på att fira pappan i familjen sol hade födelsedag på tisdagen. Lite presentöppning och så bjöd vi honom på glass, lite enkelt firande bara familjen.

Lillskrutt är nu över en månad gammal och man trodde det skulle ha blivit lite rutin på livet. Men, jag har insett att amning och rutin inte faller samman riktigt. Att äta samma klockslag varje dygn kan man verkligen bara glömma. Här äts det lite då och då och när tillväxten kommer sådär en gång i veckan under några dygn så är det bara att ställa in sig. Matning hela kvällen och långt in på natten. Om jag är trött?! Så in i norden!! Det är en riktig liten kvällsbebis vi fått minsann. Hoppas lite att det ska ändras, har hellre bökiga dagar än nätter så att jag får sova.