Ett år
Vår lilla miniheden aka lillskrutta har hunnit fylla ett år, närmare bestämt den 30:e juni. Ettårsvaccinet fick hon bara någon dag innan och mätte och vägde in sig på hela 69 cm och 7760 gram. Ja hon är minsann en liten mini. Det där med att släppa
taget och gå hade hon ingen lust med innan sin ettårsdag minsann. Både lite lat och lite feg på den fronten. Men hej, vad gör det, allt har ju sin tid. Krypa är inte heller hennes grej, haha, hon tar sig fram som en lite eremitkräfta. Det är liksom hennes
grej. Däremot började hon exakt en vecka innan sin ettårsdag att resa sig från sittande till stående utan något som helst stöd. Mer och mer och stod längre och längre stunder. Reser sig emot saker och tar sig runt genom att hålla i
sig det gör hon. Vi väntar med spänning på att hon ska våga lita på sig själv och släppa taget, och nu en månad efter ettårsdagen börjat det ta sig. Korta små sträckor på fem till tio steg, sen blir hon lite osäker. Men hon vill så gärna mer, det märk
på frustrationen. Vi tucker orden börjar komma också, mamma och pappa går inte att ta fel på minst sagt. Tycker man kan tyda titta, där och hej ibland också. Ibland tycker vi oss också hör henne härma andra ord som känns lite svårare, som igår tyckte
vi henne ta efter Saltkråkan när dem sa mössa. Kan vara inbillning men vi tycker det låter som hon försöker ta efter och härma ord. Hon är minst sagt i en spännande men också frustrerande ålder, utvecklas ständigt men vill gärna mer än vad hon kan ibland.
Ettårsdagen firade vi med släkt och vänner hemma i trädgården, vilket väder vi fick. Pastasallad och såklart jordgubbstårta. Lillskruttan älskar jordgubbar ocj dessutom är det ett säkert sommarkort. Presenterna innehöll alltifrån pengar till leksaker,
kläder och en hallonbuske. Vi är oerhört tacksamma och glada att alla ville komma och fira lillskruttans ettårsdag och vi tackar också ödmjukast för presenterna. Det var en trött liten ettåring som somnade ovaggad den kvällen efter ett besök
hos gammelfarmor och gammelfarfar och självklart ett besök på morfars grav.
11 månader
Lillskrutt är elva månader, om en månad fyller hon ett år, ETT?! Vart tog mitt föräldralediga år vägen, vart tog hennes första levnadsår vägen. Det liksom har susat förbi oss, snabbare än blixten känns det som. Tur är att vi har sommaren kvar att njuta
av innan det är dags för inskolning och en ny vardag.
Utvecklingsmässigt går det framåt om vi bortser från den lilla bakterien som hälsade på lillskrutt och resulterade i några väldigt slöa dygn och en viktnedgång runt 500 gram. I övrigt är det en pigg och glad tjej. Hon vet vad hon vill och sakta men säkert
går hon med sin gåvagn, släpper taget och står längre stunder utan stöd. Vi väntar med spänning på dem första tappra stegen utan stöd. Hon "pratar" för fullt och jag tycker minsann man kan tyda iaf mama och baba (mamma, pappa). Detta lilla frö,
så härligt att följa din utveckling dag för dag. Krypa vill hon minsann inte, det är hasa på rumpen som gäller eller gå med hjälp av mamma eller pappa. Stilla vill hon inte vara utan far runt i hela huset, gärna i syrrans rum för att
leka med köket och dess innehåll. Håret växer minsann och börjar "tjocka på sig". Lilla frö du växer och växer, tänk om tiden kunde stanna upp en stund. Det går så rasande fort.
10 månader
Tiden springer iväg och i måndags passerade lillskrutt 10 månader. Fler tänder ligger och retas i tandköttet, reser sig hej vilt överallt numer och har tagit några stappliga steg med sin gåvagn. Ja hon utvecklas minst sagt. Väger nu 7200 gram och är 68,5
cm lång, vår egen lilla mini.
En egen liten individ med en egen personlighet. Lite smått kräsen vad gäller mat från dag till dag. Vill gärna plocka i maten själv. Lite smått tykänslig just nu. Busig och retfull. Spökar och bökar om nätterna. Hasar sig fram på lilla rumpan.
Älskar att busa med sin storasyster. Upptäcker nytt varje dag. Lite avvaktande och inte lika framfusig som storasyster vart i samma ålder. Ja det går framåt och allt i hennes takt, ingen stress här inte.
Nio månader
Här har varit tyst länge och lillskrutt har hunnit bli nio månader. Lika länge i famnen som i magen. Tiden springer på minst sagt och jag hinner snart inte med. Sedan niomånaders dagen har ännu en tand tittat upp, så numer är där tre stycken och
den fjärde spricker igenom vilken dag som. Lite feg är hon men hon reser sig upp mot saker och har lite smått börjat ta sig från soffan till bordet med fast grepp på ragnliga ben. Går lite lätt med stöd av mammas eller pappas händer och idag provade
vi gåvagnen. Lite feg som sagt och när hon tappade balansen var det roliga slut, så tre-fyra steg hann vi bara med.
En egen liten individ minst sagt som gärna är där en annan är. Mycket gärna i famnen också vilket en annan stundtals kan känna är jobbigt. Jag känner mig liksom instängd och låst, ändå är det mysigt dem flesta gångerna, dock inte vid matlagningen.
Oftast glad, skrattar, pratar och skriker. Skiner ikapp med solen. Leker såväl ensam som med syrran och helst med det syrran har, inte alltid så uppskattat. Ja lillskrutt utvecklas minst sagt ständigt och hon skänker oss oerhört många skratt
och mycket glädje. Jag är så tacksam för både henne och storasyster. Vad vore jag utan er mina sessor 💕
Åtta månader
Så har lillskruttan passerat åtta månader, som tiden går och vad hon växer. Ca 68 cm lång och en vikt om 6660 gram. En näpen liten tös men så stor i sinnet ändå. Nu börjar det släppa mer och mer och hon har hittat ett sätt att ta sig fram på istället
för att krypa. Hon liksom hasar sig fram på rumpan med ena benet lite "i knäet". Hon ska bara knäcka koden så kastar hon bak det benet också och kryper fram istället. Reser sig lite lätt då och då gör hon också och försöker hasa sig över saker och ting.
Ja nu börjar jakten på lillasyster minsann och de lugna stunderna är över..
Senare veckan har hon blivit tykänslig och vill gärna vara i famnen, något vi aldrig riktigt genomgick med storasyster. Så det är nytt för oss. Glädjande är att hon tyr sig både till mig och pappan, en del barn tyr sig oftast till en förälder men lillskruttan
tyr sig till oss båda. Det känns skönt, ändå hoppas vi det är en kort övergående period. På något vis tror jag det har mycket med att göra vad vi går igenom. Våra känslor, oro och sorg smittar av sig och dem känner ju av det, precis som
när vi känner glädje. Det får ta sin tid men vi hoppas tykänsligheten snart ska gå över för vår lillskrutta.
Hon är en fin liten tjej, precis som sin syster. Jag är så oerhört stolt över att få vara deras mamma, mina små skruttor. Jag ska göra allt för att skydda dem från allt ont i världen. 💕
Sju månader
Liten blir stor allt för fort, men så länge hon inte kryper så är hon fortfarande min lilla bebis. Utvecklingen går ändå framåt, två tänder har tittat upp, den första härom veckan och den andra dagen efter månadsdagen. Det är tidigare än storasyster.
Tänk så olika men ändå så lika dem är. Den ena är snabb med fysisk aktivitet medan den andra är snabb med tänder och dylikt. Idag var det nästan att lillskrutt lyckades sätta sig upp från loggandes helt själv i sin säng, en snuttefilt i vägen och en något
svag arm. Annars hade hon lyckats, lite träning till så sitter det snart. Numer tar hon sig också upp i krypställning och så står hon där och gungar innan hon lägger sig plant på mage igen. Lite frustrerad över att inte ta sig iväg. Hon ska bara hitta
tekniken så ger hon sig snart iväg. Åla sig baklänges kan hon iaf och förflytta sig så snart går det antagligen undan. Plötsligt händer det som de brukar säga. Sju månader har gått fort och nu börjar jag känna ångest över att snart börja jobba igen, snart
är min lediga tid med barnen över och jag kommer sakna den så oerhört mycket. Dags att lägga i en extra njutande växel.
Första tanden
Nu är det där, det första lilla riskornet. Idag gjorde vi upptäckten att lillskruttans första tand spruckit igenom. Vänster framtand i nedre käken. Ett vasst litet riskorn tittar fram och plötsligt blev hon så stor. Stanna tiden här och nu! Tycker
jag skymtar det högra lilla kornet också så bäst att vara på sin vakt. Det är inte konstigt att hon varit lite extra gnällig i några dagar. Att hon tuggat allt mer på allt möjligt och dessutom ätit och sovit lite sämre igen. Dessa små tänder kan ju ställa
till det rätt bra. Så ikväll fick det bli alvedon i tandköttet innan välling och sängdags. Laddat den vid sidan om på sängbordet om det skulle behövas inatt.
Ja nu händer det saker hela tiden och liten börjar bli stor. Snart är hon inte någon pyttebebis längre, redan nu är hon ett barn fast jag väljer att inte se det. För mig kommer hon vara bebis länge till, min lilla mini.
Sexmånader kontrollen
Igår var det dags för sexmånaders kontrollen. Både sköterska och läkare var med för att genomföra "besiktning" på lillskrutt. En fin och näpen liten dam som minsann tycks vara super duper lik sin storasyster. Sin mammas ögon och pappas näsa, en blandning
av oss båda, det är väl härligt. Inga konstigheter och hon följer utvecklingen fint genom att vända runt, förflytta sig likt krålning, sitta, jollra och äta. Följer sin kurva fint också, vägde in på 6355 gram och måttet blev 63 cm. Ett litet snäpp under
snittet men som sagt hennes egna kurva är jättefin så vi behöver inte vara oroliga, det känns tryggt.
Sex månader
Tiden springer fram och lillskruttan är redan sex månader (och nio dagar). Utvecklingen går framåt och på onsdag har vi kontroll på bvc igen för vikt och längd. I veckan som gick passerade lillskruttan en milstolpe i livet, att sitta själv.
Om än lite ostadigt så sitter hon allt längre stunder var gång. Sträcker sig efter leksaker och kan plocka med dem en stund. Stadigheten faller på plats för var dag som går.
Hon visar också tecken på vilja till att ta sig upp på alla fyra. Hon försöker men kommer inte riktigt hela vägen. Vem vet, plötsligt händer det. Går man iväg lite snabbt för att hämta något är hon aldrig längre på samma ställe eller
i samma position. Lämnar man henne på rygg kan man komma tillbaka tjugo sekunder senare och hitta henne på mage två meter bort. Ja det börjar hända saker här hemma och det är med lite skräckblandad förtjusning. Snart är min bebis ingen bebis
längre.
Vaccination
Femmånads kontrollen på bvc är gjord för lillskrutt. Vi blev inklämda hos en annan då vår ordinarie sköterska vart sjuk och jag propsade på att fäder gjort i och med stt det skulle vaccineras. Så lite akut fick vi kasta i oss lite frukost efter
att ha lämnat stora bus på förskolan och sedan ge oss iväg.
Eftersom det blev lite hastigt fick jag förbereda mig på att genomföra besöket utan pappan denna gången. Han brukar följa med när det ska vaccineras eftersom jag är så himla nålrädd och far lite illa av att barnen får ont och blir ledsna. Men det gick
galant. Vikt, längd och så en spruta i vardera lår. Numer är vår lillskrutt 61,5 cm lång och väger 5740 gram, en fin kurva som hon följer bra. Sprutorna i vardera lår gick också bra, mammas hjärta bultade och värkte lite när lillskrutt blev ledsen
men med lite tröst, närhet och nappen så gick det över fort.
Skönt att kontrollen är gjord och att det gick bra. Jag är super tacksam över att dem klämde in oss så vi slapp vänta längre eftersom vi redan är 14 dgr efter månadsdagen. Sen ville jag inte gärna vaccinera precis innan jul heller med risk för feber
och gnäll.
Fem månader
Känns som en evighet sedan men det är bara fem månader sedan vår minsta prinsessa kom till oss. Idag är hon fem månader gammal och redan en egen liten individ. Utvecklas sakta men säkert. Inte lika långt i utveckligen som storasyster var vid den
här tiden, men inget jag bryr mig om. Hon är mindre än vad storasyster var och dessutom är barn olika och lär olika och även olika snabbt. Lillasyster får ta allt i sin takt, när hon är redo så tar hon nästa steg i sin utveckling.
Lillasyster börjar smått visa tendens på att vilja komma upp på alla fyra. Hon lyckas med benen men armarna får hon inte riktigt med sig. Men rätt som det är så lossnar det nog och då är chansen, eller risken om man ser det så, att det går fort
för henne att förstå hur hon ska ta sig fram. Hon tag sig ålandes runt i en ring, typ runt sig själv och lite lite framåt. Så hela tiden händer det grejer. Det går så fort och jag hänger inte riktigt med ibland. Kan man stanna tiden
något?
Några tänder har dock inte visat sig rikigt ännu, det jag trodde var en tand för några veckor sedan verkar inte vilja kika fram ordentligt så jag får nog kolla det med bvc. Mat har vi introducerat och ett amningsmål har vi bytt ut mot gröt den här veckan.
Som hon gillar gröten och visar intresse för mat. När vi äter middag får hon än så länge mängden av två isbitar. Alltifrån ris, potatis, morot, och pasta till kyckling, torsk, lax, köttfärssås och köttbullar. Än så länge reagerar inte magen
annorlunda mer än något mer pruttande. Ut kommer fortfarande en fin konsistens i princip varje dag och ibland fler gånger om dagen. Får hon inget när vi äter blir hon tjurig och grinig vid matbordet och börja gnälla och skrika. Så matintroduktionen
går finfint, vilket känns bra.
Dyk
Igår var det dags för babysim igen precis som varje fredag numer. Vi tog med oss pappa också storasyster denna gången. Vi hade bestämt oss för att vi skulle minsann våga dyka. Sagt och gjort och det gick galant. En super duktig lillasyster som förut vart
en badkruka men kanske kan hon bli ett litet vattendjur precis som sin storasyster. Igår fortsatte vi med våra övningar som vi tidigare blivit presenterade för, vända, hålla fast, flyta och dyka. Vi fick också prova på simring igår. Det var en uppskattad
ny upplevelse. Lillskrutt hängde i sin simring och riktigt chillade.
Det är så mysigt att simma ihop och lära barnen att ha respekt för men samtidigt älska vattnet. Sådan viktig del av barnens uppväxt, allra helst då vi spenderar hela sommarn på havet.
Hoppgunga
Idag provade Lillskrutt på hoppgungan för första gången. En ny spännande upplevelse som gick hem. Att kunna se så mycket på egen hand från en annan vy utan att hänga i mamma eller pappas famn. Hoppa lite lätt, gunga, prata och skratta för fullt. Små små stunder om dagarna och jag kommer antagligen ha en allt mer böjd bebis här hemma.
Storkok
Idag har jag ägnat mycket tid i köket, jag har gjort storkok medan lillskrutt lekt och sovit på sin filt på golvet och stora skrutt sol är sjuk kollat på film. Det har blivit några smakportioner med potatis/morot/majs och några med kyckling. För en bra konsistens har jag tinat upp bröstmjölk och spätt ut med. När jag ändå var i farten fick det bli några små smoothies också på äpple, päron, mango och banan. Vi får se vad lillskrutt ska säga om detta. Tänkte se om jag kan göra ett nytt storkok senare i veckan med fisk, ris, ärtor och broccoli.
Gröten går så himla bra vid frukosten och snart känns det som att det kommer bli ett helt grötmål istället för lite gröt och resten bröstmjölk. Lillskrutt är så intresserad av gröten och vill ha mer vissa gånger, andra gånger kladdar hon 🙈
Så dags att introducera lite mer mat också, sakta men säkert. Med stora skrutt var jag nog väldigt snabb med allt medan jag nu är lite mer loj. Det är fortfarande min lilla minibebis och dessutom min sista, därför är jag nog rädd att allt ska ske för fort. Jag vill hinna njuta och därför får det mer än gärna gå sakta sakta. Ingen tid är för evigt och ingen tid kommer heller tillbaka.
Men förberett i frysen ligger nu både lite mat och frukt redo att tinas är att lillskrutt ska få smaka. Nya smaker och nya konsistenser. Så spännande!
Fyra månader
Jisses vad tiden går fort, vår lilla skrutta är redan fyra månader idag. Vart tog dessa månaderna vägen och vad har vi haft för oss, bra fråga. Skrutt utvecklas hela tiden och vi har nu börjat introducera lite smakportioner. Vi började med lite gröt igår och först vart hon lite skeptisk men sen gick det knappt att hejda. Gröten gick hem och vi fortsätter med en skvätt gröt om dagen tills vi känner oss redo att byta utdet amningsmålet mot ett helt mål med gröt istället. Allt har sin tid och vi ska inte stressa.
Familjen åt potatis och lax i ugn till middag idag och jag tyckte det var ett ypperligt tillfälle att låta lillskrutt få smaka lite potatis. Givetvis lät jag bli att salta den i kastrullen (sambon fick salta själv i efterhand). Det var lite skeptiskt men gick också hem hos damen. Så roligt och spännande att se minen när dem små får prova något nytt. Min tanke är att låta lillskrutt smaka lite allt möjligt, osaltat, och så småningom kommer hon att få byta ut mål efter mål. Jag har inte bråttom men tycker det är bra att hon får smaka och känna av konsistensen också. Allt har ju sin unika konsistens och det är en stor skillnad mot bröstmjölken.
En annan utveckling är att skrutt greppar allt mer och lättare. Hon tuggar på allt ifrån handdukar och snutte till nappar och bitringar. Må tro tandköttet kliar på henne och tänderna ligger där under och retas. Vi kör en strykning med alvedon någon gång om dagen för att underlätta lite, allra helst inför natten.
Ja det händer lite hela tiden och jag kan inte förstå att hon redan börjar bli så stor. Vår älskade lillskrutt 💕
Stökig morgon... en tand?
Utvecklingen går framåt för lillskrutt och vändningarna sker lite då och då, mestadels från rygg till mage. Än så länge har hon inte riktigt kommit på hur hon ska få loss armen när hon vänt runt och blir därmed arg och tjurig. Rent av missnöjd och vill tillbaka till rygg eller komma upp en kort stund för att sen kunna läggas på golvet igen.
I torsdags hade vi en mindre trevlig start på dagen. Lillskrutt skrek oavbrutet i över en timme. Jag matade, bytte blöja, provade med lite alvedon i tandköttet, gav närhet och vaggade i famnen ocj provade lägga ner. Inget hjälpte och jag var slut som artist, grät en flod och slutligen somnade hon i min famn. För att slippa stormen igen fick stora skrutt stanna hemma från förskolan. Vi hade antagligen aldrig har lyckats göra oss iordning utan samma visa gång till när hon äntligen sov.
Ställde in frukosten med pappa/morfar och somnade om en stund. Tack och lov för det, vaknade upp betydligt piggare och kunde starta dagen. Det blev slutligen en lunch hos pappa/morfar istället och när kag ska åk hem därifrån upptäcker jag något vasst i lillskrutts tandkött. Tittar och får se en vit prick, hårt som bara den. Tycker det känns lite smått konstigt men anar att det skulle vara en tand. Märkligt dock tycker jag då det är på sidan eftersom framtänderna brukar komma först. Men tre dagar senare är den kvar, barnet dreglar mer och mer och äter nästintill upp sina händer. Verkar inte helt omöjligt att det faktiskt är en tand ändå, tänkte jag skulle ringa bvc och höra om dem kan titta på det och hjälpa mig avgöra det hela. Ge mig svart på vitt helt enkelt.
Vaccination
Idag var det dags för vaccination på lillskrutt. Något jag absolut inte är förtjust i så därför tar jag alltid med mig barnens pappa när det ska tas sprutor. Vikten idag stannade på 4805 gram och längden på 58 cm. Sakta men säkert växer lillskrutt och följer sin kurva finfint. Vaccination var inte heller hennes grej, så ledsen hon blev. Men med nappen och pappas famn gick det över rätt så fort. Så tremånaders kollen är gjord och nästa blir vid fyra månader, dock lite fördröjt med sådär 14 dar. Lite synd kan jag tycka men så kan det bli när det är många barn som behöver tider och när sköterskorna ibland också behöver ledigt.
Idag somnade lillskrutt i vagnen hem från bvc och har mest sovit sedan sprutorna. Än så länge ingen feber och inte mer gnällig heller. Vi får se om det blir mestadels sömn, gnäll eller en helt vanlig dag.
Mage till rygg
För fjorton dagar sedan vände lillskrutt första gången från rygg till mage. Blev lite förvånad eftersom jag fått för mig att de flesta vänder från mage till rygg först. Men vår lilla börjar med rygg till mage. Det tog sen nästan en vecka innan hon gjorde det igen, men nu vänder hon när man minst anar det. Gäller att vara med!
Idag på babyrytmiken tog hon nästa steg och vände för första gången från mage till rygg, hurra! Liten börjar minsann bli stor och nu händer det grejer. Att lämna henne utan uppsikt går minsann inte att göra annat än på golvet. Misstänker att det kan börja gå undan för undan nu. Dags att träna in vanan att stänga grinden till trappen. Innan vi vet ordet av så krälar la ungen runt här hemma. Eller så tar det ett bra tag till, vem vet?!
Idag är det iaf en stolt mamma som sitter bakom skärmen och skriver detta inlägg. Vår minsting utvecklas verkligen för var dag, älskade lilla barn 💕
Dopdagen
Igår tre månader och en dag gammal döptes vår lillskrutt. Som jag stressat för att få allt bra. Kakor, tårta, lokal, kläder och allt annat som skulle förberedas. När allt var klart och jag öppnar kartongerna till tårtorna för att dekorera dem bryter jag ihop. Konditoriet har själva dekorerat dem utöver texten jag bett om med vita rosor och gröna blad, om jag blev arg, irriterad, besviken och ledsen. Ringde och skällde lite och har blivit lovad ersättning, så imorgon är det jag som far mot konditoriet för ersättning.
I övrigt gick allt bra när dwt väl var dags. Uppklädda tillsammans med faddrarna gick vi genom kyrkan till altaret för att döpa lillskrutt. En vaken, nöjd tjej som till och med log och flirtade när prästen höll henne för att döpa henne. Inget kräk och inget skrik under hela ceremonin, inte heller vid dopfikat efteråt. Storasyster skötte sig också hur bra som helst. Hon fick hjälpa till med att tända lillasysters dopljus och hänga upp hennes dopdroppe i dopträdet.
Efteråt bjöd vi på kaffe, kaka ocj tårta till alla våra gäster och dem överöste lillskrutt med massa fina presenter. Allt ifrån smycken, leksaker, förvaringsboxar till pengar och minnesgåvor.
Det blev en fantastisk dag och vi är så nöjda med utfallet. Vi vill tacka alla er som kom och ville dela den stora dagen med oss. Lillskrutt och vi tackar också ödmjukast med ett varmt hjärta för all Gina gåvor.
Tre månader
Lillskrutt blev igår tre månader. Hon växer för var dag den där lilla lilla tjejen och kärleken till henne växer ännu snabbare. Det är galet vad svårt det är att sätta ord på hur mycket man tycker om en annan människa. Jag älskar min sambo och barnen han givit mig något oerhört, dem har gjort mig till en ny människa dessa tre. Utan dem vore jag inte mig själv, och egentligen ingenting. Det är för dem jag lever.
Så lillskrutt, vad händer? Jo hon utvecklas minst sagt och i tisdags, 26/9 rullade hon minsann från rygg till mage. Hon är en liten fegis så det har inte riktigt rullats hela vägen dit igen men snart så så släpper det. Från mage till rygg däremot finns det inget intresse för, hon gillar inte magläget. Men som tidigare nämnts, ingen stress för då kan det bli att hon backar istället. Allt i hennes fart helt enkelt.
Hon sover bra också, många nätter hela natten men ibland bryter hon sin nya trend vill byta blöja och äta en gång om natten. Börjar vänja mig vid att vara vaken om natten men jisses så trötta vi är på dagen. Senaste veckan har lillskrutt börjat acceptera sitt babygym också. Vi har kunnat ligga där långa stunder, lekt och pratat. Så mysigt
Nacken tränar vi också på vårt lilla vis. Hon ligger på mage på våra bröst och lyfter på huvudet. Sträcker sig framåt i bilstolen och när hon "sitter" med ryggen mot vårt bröst i soffan. Hon kämpar på vår lilla tjej på sitt egna lilla vis.
