Det blev en riktig hemmadag av denna söndagen. Lite sovmorgon till en början vilket vart himla skönt må jag säga, det behövs ibland. Lite frukost med familjenoch  sedan var dagen igång. Skruttan placerade sig framför tv:n för att titta på Madicken och sambon rev loss i badrummet igen.

Oron i mig fick känslorna att välla över i veckan och jag bestämde mig för att min oro skulle gå över. Efter att ha känt relativt tydliga rörelser av bebis under några dagar för att sedan inte känna alls på över en vecka ringde jag min privata barnmorska som jag kan få tag i dygnet runt, mamma. Eftersom jag var så orolig och gråtfärdig stämde vi träff en halvtimme senare på mottagningen, sådär halv åtta på morgonen. Stackars mamma få rycka ut sådär, men så gör hon allt för sina barn och barnbarn, alltid!

Äntligen har vi börjat med projekt badrum. Vi har flyttat ner allt utom tandborstar till toaletten i källarn och snart är det den toaletten som gäller som användningsområde ett tag framöver. En icke så rolig eller snygg toalett men den duger åt oss under tiden vi gör vid den på boplan. Härom vilken tömde vi alltså utrymmet och igår for vi till Kalmar för att beställa all inredning, klinker, kakel, golvvärme, tätskikt och en massa annat vi behöver. Mycket fick vi med oss hem direkt medan annat kommer hemlevererat till dörren. Ikväll har sambon börjat förbereda panelen som skall upp vid sidan om det nya fönstret som skall på plats. Den är tillsågad och ska börja målas, sedan börjar projektet på allvar, vi börjar med fönsterbyte och sedan river vi ut den gamla inredningen. Snart har vi ett nyrenoverat badrum och ska ser fram emot att få ta min första dusch där inne.

Skruttan har haft pysselstund på förskolan idag, de har målat söta hjärtan och klipptoch  klistrat med tyger och papper. Dem är så duktiga dem små liven, så kreativa.

Imorse var det en stolt, glad och torr tjej vi väckte, skruttan har sovit sin första natt blöjfri och det gick kanon bra. En sådan glädje och stolthet som lyste i hennes ögon imorse när vi väckte henne, när hon förstod att hon sovit hela natten utan blöja och att både pyjamas och säng var torra, stora tjejen. Hon som inte velat släppa blöjan över natten utan promt velat ha nattblöja. Men så härom kvällen pratade vi om vilken stor tjej hon blivit och att hon snart kan sova utan blöja. Jag föreslog att vi skulle prova sova utan blöja natten därpå i hennes egen säng (hon brukar få lyxsova i vår säng på helgen). Skruttan köpte min ide och tyckte att hon ska sova i sin säng utan blöja och att bebisen sen ska sova sin säng med blöja för det är ju en bebis.

Så var det vår tur igen, en gång i månaden minsann sedan november. Snoriga, hostar och feber. Så jäkla tradigt, skönt dock att mannen, peppar peppar, klarat sig ändå länge även denna gång. Han har minsann betydligt bättre immunförsvar än vad vi övriga har. Skruttan trillade dit först och kort därefter även jag. Så det blev minst sagt en väldig kort dagis- och arbetsvecka för oss. 

Återigen inledde vi en helg med kalas, svärfar fyllde 55 och vi blev bjudna på inbakad fläskfilé me dgorgonzolagratäng. Till efterrätt en äppelpaj med vaniljsås, som jag inte ens orkade smaka då magen svällde upp och höll på att spricka. Det är samma visa varje eftermiddag/kväll. Tröttsamt vissa gånger faktiskt. Blev en tidig kväll då jag var så trött och vi skulle till Kalmar för att leta  badrumsinredning, kakel och klinker på lördagen.

Nu är vi närmre halvvägs i graviditeten och hälsan går upp och ner, jag är verkligen annorlunda denna gången. Jag inledde första veckorna med en fruktansvärd trötthet, jag sov konstant både hemma och på rasterna på jobbet. Förlorade massa tid hemma med min lilla skrutta vilket gör mig ledsen. Varje sekund av ork har jag därför njutit extra mycket av att vara med henne. Ganska så snart kom även ett illamående och drog in över mig, det pågick i flera flera veckor och jag for illa av lukter, syner och prat om otäcka saker. En och annan klökning och dessutom spyor har jag tagit mig genom denna gången. Jag klöks vid tandborstning även denna graviditet och jag har varit fruktansvärt frusen av mig.  Tyvärr har jag mått jätte dåligt psykiskt också gråtit floder, skrikit högt påväg till och från jobbet, skällt på familjen helt oprovocerat och onödigt. Jag har varit hemsk, sett ut som ett ösregn och mått sämre än vad någon nog rikigt förstått.

På något vis tycker jag att tiden springer på men ändå inte. Ännu en halv arbetsvecka är gjord och snart dags för helg igen. Förra helgen spenderade vi mesta tiden på kalas. Fredagkväll på Orredalsvägen hos sambons kusin och lördag kväll i båtstugan för att fira att min svägerska och hennes sambo fyllt 25. Dundrande kalas bägge två med god mat, fika och gotte minsann. Den ena kvällen blev senare än den andre och skruttan höll minsann ögonen öppna sent sent. Vår stora lilla mini. 

Lördag förmiddag for jag och skruttan mot stan tillsammans med min syster och systerdotter medan sambon behövde fixa lite annat. Med oss hem blev det mest till mig denna gången. En klänning, byxor, plånbok och nya skinnhandskar då mina blev kopparfärgade härom veckan. Skruttan fick sig en handduk till håret som hon så gärna ville ha sig en egen och så lite lördagsgodis på det.

En lugn måndag och tisdag och ikväll är det dags för gymnastik igen. Ja tiden springer på i ett fasligt tempo stundtals men graviditeten känns minsann som om den pågått in en oändlighet och att det är lika mycket oändlighet kvar. Men vem vet, snart kanske det går i rasa de fart på den fronten också, vi får se..