Nu är vi närmre halvvägs i graviditeten och hälsan går upp och ner, jag är verkligen annorlunda denna gången. Jag inledde första veckorna med en fruktansvärd trötthet, jag sov konstant både hemma och på rasterna på jobbet. Förlorade massa tid hemma med min lilla skrutta vilket gör mig ledsen. Varje sekund av ork har jag därför njutit extra mycket av att vara med henne. Ganska så snart kom även ett illamående och drog in över mig, det pågick i flera flera veckor och jag for illa av lukter, syner och prat om otäcka saker. En och annan klökning och dessutom spyor har jag tagit mig genom denna gången. Jag klöks vid tandborstning även denna graviditet och jag har varit fruktansvärt frusen av mig. Tyvärr har jag mått jätte dåligt psykiskt också gråtit floder, skrikit högt påväg till och från jobbet, skällt på familjen helt oprovocerat och onödigt. Jag har varit hemsk, sett ut som ett ösregn och mått sämre än vad någon nog rikigt förstått.
Mitt i allt mitt sketna mående så gick vi dessutom igenom sambons diskbråck i nacken. Operation och sjukskrivning sedan första dagarna i november. Min värld och vardag vändes upp och ner under en tid och allt var bara skit rent ut sagt. Jag grät floder även över detta, allra helst operations dagen. Jag var så orolig och så rädd att något skulle gå snett eller att han inte skulle vakna ur narkosen. Super löjligt för varför skulle dem genomföra operationen om dem inte skulle lyckas, läkarna är ju super duktiga idag. Lyckades gjorde dem, vaknade gjorde sambon och nu är han bara sjukskriven en vecka till innan han får börja jobba igen.
Ja det har verkligen varit annorlunda denna gången såhär långt. Vid provtagning visade det sig också på mina sköldkörtelprover att jag hade låg ämnesomsättning, detta förklarade verkligen mitt mående. Det försvarar inte att min familj fått lida, absolut inte, mitt humör har inte varit rättvist emot dem. Men det var skönt att få provsvaren, dock inte lika spännande att få medicin. Men med lite medicin och och ju längre kag kommit i graviditeten så har jag börjat må bättre. Jag skrattar oftare igen och skämtar. Jag orkar mer när jag kommer hem och leker med min skrutta. Jag är lugnare och skäller inte utan försöker hålla min stubin betydligt längre. Jag orkar vattengympa en gång i veckan och mår inte illa längre eller spyr. Men klökningar vid tandborstningen kvarstår, det kan jag dock överleva.
Så för tillfället mår jag betydligt bättre och njuter nu av tiden med familjen medan jag orkar, så också av graviditeten. Nu är det roligt och mysigt att vara gravid, skruttan klappar och pussar magen och myser när man minst anar det. Just nu har vi en sån härlig period att halsbrännan jag börjat få om dagarna är lätt att tackla, hellre den och må så bra som vi gör än den andra skiten vi behövt gå igenom. Nu är det vår tid!!
Mina hjältar, dem som lyfter mig när jag ligger
