Onsdag redan och vi myser, storasyster är hemma hela dagen med oss. Hon är så medveten denna lilla dam. Hon vet att mamma och lillasyster är hemma hela dagarna och myser och annat medan hon går till förskolan tre dagar i veckan totalt femton timmar. Att hon är så medveten gör det svårt för hjärtat att lämna på förskolan de dagar gln är där. Hon gråter en skvätt varje kväll dagen innan det är förskola och en liten skvätt vid lämning. Det skär, och gör ont i hjärtat, hon vill absolut inte till förskolan trots att både hon och jag vet att hon har så roligt där med sina kompisar. Jag försöker avleda med att lillasyster och jag ska till doktorn, handla, städa och tvätta, sånt som inte är super roligt precis. Ändå lämnar jag som oftast en ledsen liten tjej. Personalen är super go och tar verkligen hand om henne på morgonen och så fort jag är utom synhåll brukar hon bli på glatt humör igen. Det känns skönt och bra i mammahjärtat. På eftermiddagen är det en glad tjej som springer fram till min famn och då vet jag att hon haft en bra dag iaf. Älskade bus hoppas det snart ska släppa.. Mamma älskar dig!

Sedan fyra veckor tillbaka så är skruttans gymnastik igång med en ny termin. Denna terminen är det jätte många barn som är med, säkert hälften av dem är nya. Skrutt tycker forfarande det är super roligt. Balansera, hoppa, svinga i ringarna, kullerbyttor, kräla och allt dem gör. Hon är duktig också och växer lite för varje gång.

I söndags var stora skrutt för första gången på simskola, Minisim. Det är mest lite lek när dem är så små, lite vattenvana och förberedande för att så småningom med åren lära sig att simma. Vi som är så mycket på sjön tycker det är nyttigt för barnen att vänja sig tidigt vid vatten och få lära sig simma riktigt. En halvtimme i vattnet ihop med en förälder och sina simkamrater. Skruttan tyckte det var jätte roligt och ser fram emot nästa söndag. Det glädjer mig att vi lyckats hitta fritidsaktiviteter som hon gillar. På så sätt förenar hon och vi nöje med nytta, och vi behöver inte känna att vi lägger onödig tid och inte heller onödiga pengar.

Snart har det gått två veckor sedan vi sparkade igång vår vardag efter en lång härlig sommarledighet. Pappan har två arbetspass kvar i veckan och storasyster hade en dag kvar på förskolan innan helg. Men dem dumma bakterierna och bacillerna har redan nått oss efter nio veckor hemma. Jag hämtade hem en pigg och glad tjej från förskolan igår och några timmar senare framåt kvällen så sjönk vår stora tös ihop. Hon bara grät och grät och var super hängig så mormor fick ta fram sin termometer och mycket riktigt hade skrutt feber. Inte konstigt hon börjat frysa och gnälla, dessutom pep hon om halsont. Lilla skruttan, bara att åka hem och bädda ner henne. Hon somnade på ett ögonblick så vi hoppas hon sover resten av natten och att hon vaknar utvilad och feberfri. Feber är tungt för liten som för stor och vi håller tummarna att den försvinner från vårt hem snarast.

Idag var det dags för årets utvecklingssamtal på förskolan. Pedagogerna hade satt ihop en fin PowerPoint där dem presenterade skruttans utveckling under det gångna året. Hon beskrevs som en glad och social tjej som samspelar fint med sina kompisar och pedagoger och är snäll emot dem. Hon pratar mycket och tydligt, leker med både stora och små barnen och allt mer med sina jämnåriga kompisar. Förut lekte hon mest med dem äldre barnen. Hon tar gärna med sina mindre kompisar oh visar dem saker som att kissa själv och annat som hon är stolt över att kunna.   Pedagogerna tyckte detta var mycket positivt eftersom hon på så sätt hjälper  dem små i sin utveckling. Hon räknar och sorterar, sjunger och rimmar. Dem hade så mycket fint att säga om vår skrutta, men inlägget skulle bli super duper långt om jag skulle skriva ner allt som det pratades om. Hennes utveckling går framåt och det är en tös att vara stolt över. Det kändes oerhört roligt att höra och jag kände mig som en av världens  stoltaste mammor när jag tog skruttans hand och åkte hem från förskolan i eftermiddag. Vår stora lilla skrutta, så bra på alla sätt och vis.

Så var dagen kommen, vi har en 3-åring i familjen. Vår lilla lilla skrutta fyllde tre år idag, när blev hon så stor egentligen? Hur kan åren gå så fort? Jag kan inte förstå, vår lilla stora skrutta.

Imorse var det en stolt, glad och torr tjej vi väckte, skruttan har sovit sin första natt blöjfri och det gick kanon bra. En sådan glädje och stolthet som lyste i hennes ögon imorse när vi väckte henne, när hon förstod att hon sovit hela natten utan blöja och att både pyjamas och säng var torra, stora tjejen. Hon som inte velat släppa blöjan över natten utan promt velat ha nattblöja. Men så härom kvällen pratade vi om vilken stor tjej hon blivit och att hon snart kan sova utan blöja. Jag föreslog att vi skulle prova sova utan blöja natten därpå i hennes egen säng (hon brukar få lyxsova i vår säng på helgen). Skruttan köpte min ide och tyckte att hon ska sova i sin säng utan blöja och att bebisen sen ska sova sin säng med blöja för det är ju en bebis.

Igår var en stor dag för vår lilla skrutta. Julfirande hela dagen lång med massa god mat och flera besök av tomten som överöste henne med klappar. Men störst av allt, hon lämnade över alla sin nappr till tomten. Stolt som en fura gick hon fram till tomten med sin lilla påse full med nappar och gav honom den. Såg lite smått skeptisk ut men det gick bra ändå. Så fick hon en klapp och satte sig i soffan. Klapparna rullade på och sedan öppnades alla upp. Inga konstigheter och inget gnäll över att tomten tog napparna med sig, vi kände oss stolta över vår lilla skrutta.

Imorse hade familjen sovmorgon, åt frukost ihop och gjorde oss redo för en ny dag. Ledig var vi minsann inte men eftersom vi hade en tid på BVC vid åtta imorse så tyckte vi det var onödigt att åka till dagis och jobb innan.

Som sagt BVC och 2,5 års kontrollen. En längd på 89 cm och vikt på 12,9 kg. En nätt tös som fortfarande följer sin kurva fint. Vi fick fylla i ett formulär om hur vi ansåg att skruttans språk och kommunikation utvecklas. Sedan testades detta minst sagt. En boll togs först fram och skruttan fick visa att hon sannerligen kunde sparka på den, sedan fick hon visa att hon kan hoppa också. Sedan var språket igång, en väska plockades fram och i den låg en massa föremål. Meningar var att skruttan skulle kunna tala om vad de olika föremålen hette, skilja på liten och stor, peka ut kroppsdelar på dockan som låg i och "para ihop" saker med varandra. Det fick utmärkt och skruttan drog tillgick med till vad man använda de olika föremålen till.

Vår BVC-skötare var imponerad ocj tyckte att skruttan var väldigt bra utvecklad i sitt språk. Att hon kunde väldigt många ord, och att hon kan sätta ihop till fina och förståeliga meningar och att skruttan pratar bra och mycket. Hon tyckte också att skruttan förstår vad man säger och kan göra eller hämta saker som man ber om. Men också att hon kan göra sig förstådd så att man förstår vad det är hon vill. Ja kort och gott så tyckte vår BVC-skötare att skruttan följer med i utvecklingen himla bra och att vi absolut inte behöver vara oroliga för språk eller förståelse, inte heller vikt och längd.

Vi pratade också om sömnen, hur skruttan sover. Hos oss har vi fördelen (eller nackdelen för den som tycker det) att skruttan sover i sin egen säng. Hon nattas mellan 7 och 8 på kvällen, somnar oftast rätt snabbt och vanligtvis innan halv åtta. Sover hela natten fram till femtiden. Då vaknar hon och får välling men somnar om snabbt igen. Så sömnen är absolut inte att klaga på. Vi pratade också om mat, och skruttan gillar det mesta. Vi försöker alltid få henne att iaf smaka på maten men gillar hon den inte så kan man inte tvinga (tänk själva att tvingas äta ärtsoppa om du näst intill klöks när du ens bara känner doften). Däremot tycke rvi att hon periodvis äter himla dåligt, men att vi int slänger orkar bråka om det. BVC-skötaren sa att detta är vanligt i perioder och dem äter oftast ikapp det vid ett annat mål eller i en annan period. Barn äter när dem är hungriga, så detta var inget att bekymra sig över. Eftersom hon dricker sin välling också går hon i sig näring och föda på så sätt också.

Skruttan har ju haft problem med sin lilla mage och därför kom även detta på tal. Hon vart trög och förstoppad så att vi fick uppsöka vården. Fick slutligen forlax utskrivet och ger det i vällingen varje dag. Vi har trappat ner dosen och nu har rädslan för att bajsa släppt, skruttan går på pottan och toaletten och både kissar och bajsar som ingenting. Sedan maj är skruttan dessutom blöjfri om dagarna och nu är det ett tag sedan det skedde någon olycka i trosan. Nätterna är blöjan på än så länge då det inte är helt torrt varje natt. Vissa nätter är det snustorrt, andra en liten pöl och någon enstaka gång plaskvått. Så vi behåller den ett kort tag till. Detta tyckte BVC-sköterskan var jätte bra och hon trodde att vi snart skulle kunna släppa även om natten, vi får se. Denna mamman är rätt nojjig för sängkläder och madrasser, hihi.

Slutligen frågade hon om nappen, Ajaj känslig fråga. Skuttan älskar sin napp och har lite svårt för att släppa den. På dagis är hon utan hela dagen, hon har den enbart när dem sover middag eller om hon blir riktigt ledsen, men då får hon sitta i soffan. Det tycker hon knte är lika skoj så då lämnar hon den på hyllan igen och leker istället. Här hemma är det något svårare då man inte gärna vill tjabba och bråka. Vi försöker så gott vi kan med att den bara ska användas när man sover eller åker bilen, eftersom hon gärna somnar i bilen. Men vi är nog lite slappa på det och får baske mig skärpa oss innan hon blir för stor och gommen och tänderna påverkas. Så nya rutiner och kanske vi kan lämna den till tomten om vi inte blivit av med nappen innan dess.

Summa kardemumma så gick besöket bra och skruttan gick stolt därifrån med en ny cykelhjälm i sin famn och vi är stolta föräldrar till vår äskade lilla skrutta 💕