Jag har haft en helt underbar dag. Sambon och jag tog oss en tripp till Kalmar för att shoppa. Hem kom vi med allt ifrån golv och väggfärg till trådbackar, ljus, stakar och pepparkakor. Att få umgås som vi gjort idag, en heldag tillsammans på tu man hand, gör så himla gott i själen. Det är så viktigt att skänka tid till varandra och relationen. Det gör gott och man bygger sig starkare. Att strosa runt tillsammans, stundtals hand i hand och skänka en puss då och då. Åh jag svävar på moln bara jag tänker på det. Jag har mått riktigt bra idag och njutit av livet jag lever med världens underbaraste sambo och blivande pappa. Jag älskar dig, till månen och oändligheten 💗

Bytte jobbpass med en kollega och tog kvällen idag. Var inte jätte pepp på det imorse och än mindre när jag under dagen fick ont i höfter och svank. Imorgon är det jag dom ringer rehab!

Resa!!... Mohaha nej där ljög jag fruktansvärt dåligt. Där emot har jag bokat tid till provet för licenseringen jag just nu pluggar till på jobbet. I slutet på januari ska med andra ord denna då fruktansvärt gravida kvinnan fara till Malmö. Tågresa tidig morgon för att skriva prov och sedan fara hem samma eftermiddag. Är super duper nervös och tragglar nu alla olika delutbildningat hej vilt. Det är mycket att ta in på kort tid. Jag håller alla mina tummar och hoppas det ska gå vägen men förbereder mig på att behöva åka iväg ännu en gång. Heja heja!!

Haha rubriken låter som om jag ska äta första gången i mitt liv. Ack nej, ätit har jag gjort många gånger. Men idag sk jag laga allra första hemgjorda måltiden i huset. Dagen till ära får det bli spagetti med köttfärssås gjord på älgfärs (som för övrigt är skjuten av Robins kusin). Hoppas minsann det ska smaka bra för det är första gången jag gör köttfärssås på älgfärs. Sambon får ge sitt utlåtande!

Kroppen skriker av smärta. Jag gråter. Som en femåring som skrapat upp sitt knä. Allt slit med flytt och städ sätter nu sina sviter på kroppen. Mer än jag hade trott. Så fort jag rör mig sviker kroppen. Mina höfter och svank håller på att gå sönder. Som jag inte hade nog med min förkylning. Hoppas för allt i världen inte att det är en foglossning som är på gång. Känner att det gärna, mer än gärna, kan vänta eller aldrig komma alls. Jag har ingen som helst lust att bli sjukskriven så hoppas kroppen ska hålla iaf tio veckor till. Jag vill jobba, helst in i det sista. Jag trivs rätt bra med att jobba. Ska prova ta mig en dusch och se om värken kan mjukas upp lite. Sov gott kära läsare..

Natten som gick sov vi för allra sista gången i vår lägenhet på Benabacken. Från och med imorgon när den städats så är den ett minne blott. Förhoppningsvis är lägenheter i sg. Ett minne blott för oss.

I kvällens inlägg tänker jag slå ett extra stort och känsligt slag för min karl. The one and only.

Har som tidigare nämnts varit himla krasslig denna veckan och gick igår hem från jobbet. Stannade hemma idag för att vila upp mig ordentligt. På så sätt hoppas jag slippa trilla dit och bli sängliggandes en längre period. Så idag har jag sovit i stort sätt heeeeela dagen. Nerbäddad i min säng med fishunden vid sidan om. För lite omväxling från sömnen så har jag läst mina tidningar "vi föräldrar" och spelat lite mysiga visor för liten i magen samt kollat något enstaka (läs ett) program på tv.

Vaknade upp sämre imorse än igår. Febern var nära men jag envisades med mig själv. Så idag har jag gått på halvfart. Många sa åt mig att gå hem så fort jag kom till jobbet. Näsan satt det typ en kork i, ögonen rann, halsen som ett rivjärn och huvudet kunde explodera när som. Kämpade envist på fram till tre sedan gick jag en. Det är inte värt att bli liggandes i en vecka för envisheten.

Förkylning är inte min grej, men nu har jag minsann åkt på en rejäl sådan. Sambon vaknade upp i fredags när vi skulle ha tillträde med en jäkla förkylning och ni verkar han ha fört över det på mig. Nyser om vartannat, snuvar och har mig och dessutom har jag ont i halsen. Ja vad mer kan man vänta sig, feber?! Hoppas inte!! Vill inte bli sjuk pga två anledningar. Ett, vi ska tapetsera imorgon och köra flyttlasset på lördag. Två, jag har en utbildning som ska bli klar innan jag går hem med vårt knyte i magen. Helst ska utbildningen vara klar till jul, det hade varit toppen. Så kurera och kurera så jag inte bli ännu sämre, utan frisk!!

Helt slut!! Ja helt slut är vad jag är, sambon också. Nej nu ljög jag nog eller trodde fel för helt plötsligt vaknade han till på soffan och lever loppan till reklamen. Jag är iaf trött och helgens renovering har satt spår inte bara i ögonen utan hela kroppen. Mina höfter och svank gör så olidligt ont att jag knappt orkar resa mig och gå mellan toa och kök, kök och vardagsrum. Hoppas det är tillfälligt och snart släpper.

Ännu en dag har spenderats i huset. Vi har fått införskaffa oss och handlat lite saker till under dagen och nu börjar bitarna falla på plats. Garderoben är klar så när som på ett lager till på dörrarna. Golvlisterna känns också rätt klara, så även taket. Så nu väntar ett laget färg till på elementet och så ska vi slipa och sparka väggarna en gång eller två innan vi fäster tapeterna. Det känns bra och jag ser så fram emot att tömma hela lägenheten och flytta alla våra ägodelar till huset.

Idag har varit en stor dag för oss, mig och min sambo. Vi har äntligen varit hos mäklaren och skrivit den sista papperna på huset. Nycklarna är nu i våra händer och huset är vårt.

Uppe tidigt idag för det är en speciell dag, vi ska äntligen tillträda vårt hus. Ja precis VÅRT HUS! Vilken fantastisk känsla det är, helt magiskt. Innan vi åker till mäklaren ska jag bara inom vårdcentralen för att vaccinera mig mot influensan. Jag tillhör nämligen riskgruppen i och med att jag är gravid. Därför rekommenderas jag till vaccination. Så när dem öppnar vid åtta tänkte jag springa nerom och få mig en spruta. Det värsta som finns men vad gör man inte för att slippa influensa, allra helst med liten i magen. Nu måste jag förbereda dagen, hörs senare!!

Jag vet inte vart eller rättare sagt hur jag ska börja. Jag känner sådant lyckorus!! Sedan härom dagen när jag kände en spark för första gången har jag inte känt en sådan tydlig spark igen. Visst har jag känt när det tryckt ordentligt i magen som om bebis vänder på sig. Men nu ikväll känner jag massor hela tiden. Det är till och med så pass skarpt att Robin kunde känna en liten liten rörelse när han hade handen mot magen. Jisses jag skulle kunna sväva iväg och skriva om och prata om denna stunden i evigheter. Men jag vet att det skulle bli lite väl mycket för er läsare så jag håller det kort men lyckosamt. Det är en alldeles fantastisk upplevelse som ger mig ett evigt leende. Älskade lille bebis som vi längtar efter dig!! 💗

NU ÄR DET NÄRA!!

Precis som titeln lyder, krampanfall!!

Två utav fyra arbetsdagar är gjorda denna veckan. Bara två kvar sedan tar vi helg här hemma. Allt är nu verkligen ordnat inför flytten. Testamente, försäkringar, lånehandlingar, elavtal och ja gud vet allt. Det enda vi ska ordna är att skicka in våra papper på renhållning samt vatten och avlopp men det görs först när vi läser av vattenmätaren på fredag. Tänk att nu är vi snart där, om två dygn kryper vi ner i sängen med vetskap om att vi på riktigt är husägare från och med fredag. Det känns så oerhört overkligt och samtidigt så himla underbart. Att ha sitt egna, med eget garage och parkering, egen tomt att vara sätta foten i och njuta av, ett eget hus att göra som man vill med. Sätta sin egen prägel och göra det personligt. Vilken underbar känsla. Jag längtar så oerhört mycket, och Robin också. Det är så vi snart spricker!!

I eftermiddag fick jag möjligheten att besöka våra kollegers nya kontor i Ronneby i samband med lite utbildning. Missade spara tillfället vi hade hos oss för någon vecka sedan så då bokades jag in i Ronneby. Ett himla fräscht, öppet och ljust kontor. Kunde inte se många om ens några nackdelar med det. En mycket trevlig miljö.

Kommer hem helt slut och inser att lägenheten badar inte bara i kartonger och sopsäckar inför flytten utan också tvätt. Massa tvätt!! Så den är ju vara att ta tag i så allt är upptvättat och klart innan flytten. Tre maskiner klara och en kvar att köra. Två maskiner har jag nu hunnit vika och plocka in. Tredje sitter jag med nu, underkläder och handdukar. Det absolut tråkigaste att vika och plocka in. Men det ska ju också göras. Så ser min måndagskväll ut, hur ser er ut??

Utbildningen, ja vad ska jag säga?! Den är apstor och kräver massa tid och energi. Mer än jag hade väntat mig. Att göra den på arbetstid dessutom gör det svårare. Försöker ta för mig c varje minut jag kan men hela tiden kommer det saker i vägen. Ringa dit och hit, hjälpa kunder hit och dit. Får nog fundera över hur jag ska få ihop det och prata med chefen när jag funderat ut något bra. För just nu känns det som jag blir avbruten hela tiden, vilket ger ett sämre resultat och jag kommer ingen vart. Ett steg framåt blir två steg bakåt..

Igår kväll, eller det var för visso inatt när vi kommit hem från våra kalas och festligheter, och krupit ner i sängen. Då säger världen goaste sambo, "spela dem där visorna så jag kan sova så kan bebis med lyssna". Så kryper han tätt intill, kelar om magen och mig och är sådär gosig som bara han kan vara. Så säger han, "lägg telefonen på bröstet så bebis hör bätte". Sagt och gjort, visorna började spela och det resulterade i att vi båda somnade. Gott har vi sovit inatt dessutom, utan massa störande. Älskade och underbara sambo, du är den bäste blivande pappan och kommer vara den bästa pappan i världen när bebis anländer. Min bebis, din bebis, VÅR BEBIS!! 💗

Besöket hos tandläkaren är över. Kan inte säga att det var smärtfritt men inte heller smärtsamt. Rätt hade jag minsann, ett litet hål i framtanden konstaterades och lagades. Det gjordes minsann utan bedövning vilket gör mig själv imponerad. Att jag fixade det! Lite ont gjorde det, men inte själva borrningen utan när skydd mot tanden bredvid trycktes dit så spjärnade det till i tandkött och gud vet vad. I övrigt gick processen bra och jag har inga känningar efteråt. Förutom i plånboken som blev nååååågot fattigare. Inte roligt precis men kunde kostat mer om jag struntat i att laga det. Så i grund och botten känns det okej ändå.

Känner att det blivit många inlägg under dagen, men en del vill man dela eller bara få ur sig.

Idag försökte jag påbörja livet med träning igen, denna gång gravid. Svägerskan kom på sen ljusa iden att vi skulle spela lite squash tillsammans. Sagt och gjort! Jag var lite smått skeptisk och trodde inte jag skulle fixa det, dels för jag endast spelat en gång innan och dels för jag trodde det skulle bli för tufft. Men det gick bra, rörde mig näst intill som vanligt fast med lite nojja och försiktighet. Med all rätt känner jag ändå, måste ju vara lite försiktig och känna av vad kroppen tål och inte. Lite squash fixade den och nu funderar jag på vad nästa pass ska bli. Gymmet, promenad eller kanske lite simning. Vi får se, fortsätta motionen och träningen ska jag iaf försöka hålla kvar i!

Idag har vi träffat vår BM igen för att prata om hur det är och hur vi mår. Givetvis var hon på mig igen med motionen och påpekade att det är viktigt. Så jäkla mig, dags att verkligen ta tag i det så vi börjar med squash ikväll. Iaf så var allt annars bra och inga konstigheter. Vi bokade in fyra nya tider varav den ena är glukosbelastningen. Alltid låtit vidrigt i mina öron så jag kan inte påstå att jag ser fram emot det. Men göras ska det. Så fick jag mitt moderskapsintyg att skicka till fk samt en skiva med massa barnvisor. Så nu kan vi spela för bebis där hemma och bara mysa.

Det slår aldrig fel att bli bortbjuden en tisdagskväll efter jobbet. Min söta vän Emma messade idag och undrade om vi var sugna på lite tacos hos dem ikväll. Inte kunde vi tacka nej till en sån spontan inbjudan. Så istället för att sitta över idag så gick jag hem ordinarie tid, plockade upp mannen och hunden och gick hem till vännerna på Hallengrensvägen. Där möttes vi av ett kök som osade tacos, men också KANELBULLAR!! Där stod Mallan gömd i ett hörn i full fart med att pensla bullar. Sicka däkor till väninnor. Färsen som vi åt ikväll hade minsann Johannes själv ordnat till i sitt jackesse och malt ner. Ja jisses så gott det var med både tacos och nybakta bullar efter det med en kopp te. Ni kan minsann bjuda på en rejäl suprise såhär en tisdag vi tackar ödmjukast för inbjudan!! 💗

Nu är alla papper påskrivna som kan skrivas på innan vårt tillträde. Så nu kan vi "luta oss tillbaka" och packa klart och invänta tillträdet nästa fredag den 15 november. Det är en stor dag för oss, en dag som vi längtat efter länge nu. I tre år närmre bestämt och äntligen är det snart dags. Det känns helt ofattbart och overkligt. Vi har köpt ett hus!

Denna dagen passerade den också, ganska fort till och med. Jag kikade runt ännu en gång på tapeter och är nu på det klara att det blir den vi bestämt oss för från början till sovrummet. Så nu ska bara rätt mängd rullar beställas. Passade på att kika lite loppis också där jag hittade lite fynd som eventuellt kan bli våra om dem finns kvar när vi får tillgång till huset. För innan dess vill jag inte köpa hem massa saker som ska stå i vägen. Slutligen kom jag iaf hem med lite mat, dusch- och handtvål. Det är ju inte direkt saker som är i vägen, snarare måsten.

Halsbränna är, inte vidrigt, men påfrestande. Drabbades av detta i fredags och lördags. Fy fan, så jag "led". (jag vet det finns värre saker, men för stunden är det olidligt) Kunde verken äta eller dricka med njutning så till slut fick jag googla mig till vad för typ av "läkemedel" som var okej att stoppa i sig mot detta besvär. Resultatet var flerfaldigt men av dess hade jag bara ett preparat hemma, samarin. Så ner med en påse i ett glas vatten och svälj. Smakar pecka men är utståeligt den korta stund för att halsbrännan ska ge med sig. Tack och lov hjälpte det och jag kunde njuta av det goda som stod på bordet igår kväll. 

Himmel och pannkaka! Bomber och granater! Har börjat vakna nattetid/tidig morgon av en jäkla smärta i magen. Det för ondare än magknip, ni vet när det kniper så in i helvete i magen och man hoppas det ska hjälpa att bajsa. Kan säga att denna smärta gör ännu ondare. Det är så pass att jag knappt kan vända mig i sängen och inte heller resa mig upp. För en timme sedan hände det återigen. Min teori, och Robin verkar hålla med om det, är att bebis gör kullerbyttor eller på något vis vänder sig. Det känns så iaf, för det är som ett rejält tryck mot buken och magen. Nästan som om bebis ville ta sig ut det hållet också. Men bebis får minsann stanna i magen ett litet tag till för att växa och utvecklas till att bli så välskapt som möjligt. Vi vill ju bebis det bästa och det kommer bli så om bebis stannar lite till i magen, sådär 20 veckor till. Men sen älskade lille krabat är du absolut välkommen ut till oss för att förgylla vårt liv ännu mer!! Älskade liten 💗

Nu är vi halvvägs genom graviditeten. Det känns fortfarande lite overkligt trots att vi sett bebis hjärtslag och hur bebis rör sig på ultraljudet. Jag har mått himla bra såhär långt under graviditeten bortsett från en enorm trötthet dem första veckorna. Då sov jag mestadels så mycket jag bara kunde och hade möjlighet till. Kan inte påstå att jag mått särskilt illa egentligen, visst har jag varit känslig för illaluktande dofter/stanker och velat kräkas men det har klarat sig himla bra. Enda gångerna som jag egentligen kräkts är några få tillfällen, en sådär fem gånger kanske, vid tandborstning. Det har jag varit lite känslig för, borsta tänderna, vilket jag aldrig varit innan.