Kroppen skriker
Kroppen skriker av smärta. Jag gråter. Som en femåring som skrapat upp sitt knä. Allt slit med flytt och städ sätter nu sina sviter på kroppen. Mer än jag hade trott. Så fort jag rör mig sviker kroppen. Mina höfter och svank håller på att gå sönder. Som jag inte hade nog med min förkylning. Hoppas för allt i världen inte att det är en foglossning som är på gång. Känner att det gärna, mer än gärna, kan vänta eller aldrig komma alls. Jag har ingen som helst lust att bli sjukskriven så hoppas kroppen ska hålla iaf tio veckor till. Jag vill jobba, helst in i det sista. Jag trivs rätt bra med att jobba. Ska prova ta mig en dusch och se om värken kan mjukas upp lite. Sov gott kära läsare..
Kommentarer
Trackback
