Tempo?!
På något vis tycker jag att tiden springer på men ändå inte. Ännu en halv arbetsvecka är gjord och snart dags för helg igen. Förra helgen spenderade vi mesta tiden på kalas. Fredagkväll på Orredalsvägen hos sambons kusin och lördag kväll i båtstugan för att fira att min svägerska och hennes sambo fyllt 25. Dundrande kalas bägge två med god mat, fika och gotte minsann. Den ena kvällen blev senare än den andre och skruttan höll minsann ögonen öppna sent sent. Vår stora lilla mini.
Lördag förmiddag for jag och skruttan mot stan tillsammans med min syster och systerdotter medan sambon behövde fixa lite annat. Med oss hem blev det mest till mig denna gången. En klänning, byxor, plånbok och nya skinnhandskar då mina blev kopparfärgade härom veckan. Skruttan fick sig en handduk till håret som hon så gärna ville ha sig en egen och så lite lördagsgodis på det.
En lugn måndag och tisdag och ikväll är det dags för gymnastik igen. Ja tiden springer på i ett fasligt tempo stundtals men graviditeten känns minsann som om den pågått in en oändlighet och att det är lika mycket oändlighet kvar. Men vem vet, snart kanske det går i rasa de fart på den fronten också, vi får se..
