Nedgång
Klockan är 04:44 och jag har inte lyckats somna om efter att ha varit uppe och gett lillan mat. Hon somnade för en halvtimme sedan igen men jag är näst intill klarvaken. Det är en av de sakerna som är tuffa med att bli förälder. Igår var vi uppe vid åtta på morgonen och kom i säng runt halv tolv ungefär. Dum som jag var sov jag inget alls under dagen när lillan sov. Hade jag gjort det så hade jag varit lite mer utvilade som människa dagen därpå. Jag orkar mer om jag sovit åtminstone en timme när ändå hon sover på dagen.
Nu till det jag egentligen tänkt skriva om när jag ändå är vaken. Tro att eller ej men jag vågade minsann ställa mig på vågen idag. Jag var så nojjig under graviditeten, allra helst i slutet, över att jag gått upp så mycket. I slutet rasslade det till och jag gick upp mycket på kort tid. Jag slutade på en uppgång av tolv kilo, jag kände mig stor och klumpig. Tänkte att dessa kilon kommer jag få lämpa länge med, jag som redan innan bar på några enligt mig kilon för mycket. Men vågen visade minsann att mycket kan hända på kort tid. Trots att jag inte gjort något alls för att tappa vikt, inte ens promenerat varje dag, så har jag redan tappat elva av de tolv kilo som jag gick upp när jag jag på lillan i magen. Det innebär att jag har ett gravidkilo kvar och sedan ska jag bara kämpa ner mig åtminstone fem kilon till så kommer jag må som en ny människa. Jag kommer känna mig bekväm i mig själv. Så våren vet vad den har framför sig. Promenader och åter promenader och förhoppningsvis kan jag snart komma igång med gymmandet igen.
Kommentarer
Trackback
