Vardag
Min vardag ändrades drastiskt för några veckor sedan. Från att ha gjort vad jag velat när jag velat. En vardag där jag egentligen bara behövde tänka på mig själv, givetvis på sambon och hunden också, men mestadels behövde jag egentligen vara se till mig själv. Se till så att jag mådde bra, att jag fick den mat och sömn jag behövde och att jag trivdes med mig själv och mitt liv. Om jag saknar det livet? Givetvis, iaf en kort stund om dagen. Eller rättare sagt en stund på morgonen, tills jag öppnar mina ögon och låter dem vila på det vackraste i världen, min dotter.
F
Det var när hon föddes som min vardag ändrades. Från gör vad du vill när du vill till barnskrik, bajsblöjor, matning och inte hinna rå om sig själv. Det är precis så det är, en ren bergochdalbana. Vi åkte mitt i natten till förlossningen för att komma hem två dygn senare med ett nytt litet liv i famnen. En omställning man aldrig kan förbereda sig på.
Sedan vi kom hem har det varit upp och ner. Sömnlösa nätter första veckan, viktnedgång, problem med matning, tårar och skrik, infektioner, ömma och såriga bröst och bristande tålamod. Mellan dessa nedgångar har vi ändå sett några ljusglimtar. Vi hittade ett sätt att få fart på lillans viktkurva, vilket gav oss sömn om nätterna. Infektionen fick vi bukt på med antibiotika och brösten börjar hämta sig. Dessutom gav min egna viktnedgång ny energi. Ett gravidkilo kvar! Men vad som ger mest energi är att se på lillan och tänka på hennes utveckling. Tänk att hon på söndag är en månad gammal, att vi tagit oss genom med- och motgångar som en familj i en månad. Då tar vi oss genom allt. Tillsammans är vi oslagbara!! 👪💕
Bild från babyfotograferingen.
F
Kommentarer
Trackback
