Bakslaget
Bakslaget kom, precis som jag anat. Två nätter har varit lite som pest och kolera. Lillan har inte velat sova. Hon har fått närhet, ny blöja, nappen och mat. Inget dera hjälpte förrän efter mycket om och men. Till slut hjälpte det att få mat för femtioelfte gången. Det är precis som mvc säger till en under graviditeten, det är en tuff men härlig tid som väntar. Att bli förälder är stort, en omväxling man inte kan förbereda sig på. Barnen sätter oss på prov, vårt tålamod allra helst. Dem får oss att skratta och le men också att gråta. Detta lilla barn. Hon gör mig lite smått galen ibland. Hon kan gå mig att gråta och bryta ihop. Men givetvis älskar jag henne ändå. Vem skulle inte älska sitt barn. Oavsett vad som händer! När hon får mig att skratta och le, så väger hon upp de få stunder hon får mig att gråta. Älskade barn, du snurrar min värld 💕
Svårt att få ro
Jag känner mig... tom. Har inget att prata om, orkar inte tänka och vet inte vad jag ska hitta på. Denna dagen har varit lång och jag vet inte vad riktigt. Lillan har haft lite svårt att komma till ro idag. Känns lite som vi rubbat rutinerna idag och jag vet inte hur vi lyckats med det. Vi har ju bara varit hemma (bortsett från ett kort besök på BVC, lillan hade ökat lite till i vikt). Några få minuter sov vi på golvet, lillan i sitt babygym och jag på en filt. Mys!!
Jag känner mig rastlös och har inte fått något gjort idag, mer än middag när lillan somnade i bärselen. Så nu har hon sovit i två timmar idag iaf. Snart lär hon vakna för mat och sedan börjar nog hennes återkommande kvällsvakenhet innan det blir natten för oss.
Lillan har fått lite utslag, av värmen. Så här hemma glider vi runt i bara blöja. Försöker hålla oss lagom varma för att bli av med och slippa dem nedrans utslagen. Stackars barn, hon fick minsann inte mammans frysgener iaf. Det blir la blöja hela sommarn för min lilla flicka, och ett uv-tält! Men det är då det ;)
Matfri natt
Vi har haft en matfri natt. Lillan åt strax innan halv elva igår kväll och vi somnade strax efter elva. Vaknade först imorse tjugo över fem av att lillan ville äta. Helt ofattbart! Så många timmar i streck har jag inte sovit en natt sedan lillan kom. Vi tackar för nattsömnen och önskar oss denna återkommande sömn varje natt, det gör gott för själen. :)
Växer så det knakar
Igår tog vi oss en härlig promenad ner till BVC för vägning och mätning. Lillan har ju passerat en månad och då står även mätning på agendan. Ojoj så hon växer nu. En rejäl viktuppgång sedan förra veckan. Hela 475 gram så nu är sessan minsann ikapp efter den lilla nedgången vi drabbades av i början. Längden hade lillan minsann också växt på, hela 3 cm. Idag väger lillan hela 3815 gram och är 52 cm lång. Följer med blicken gör sessan också och är med på ett fantastiskt sett i vad som händer runt om. Jisses så fort det går, en månad och jag vill stanna tiden. Min bebis är ju snart ingen bebis längre. Lilla tjejen blir snart stora tjejen.
Men det går rätt väg iaf och det känns bra. Att ändå få dessa härliga besked på BVC efter en jobbig natt gör gott i hjärtat och kroppen. Lillan verkar inte gilla måndags nätter utan är gärna vaken då. Mat, blöja, sång och gos, inget hjälper minsann. Blä för måndagar!! Tur lillan sov på dagen så mamman också kunde få en stunds sömn. Sov när liten sover, rutinen sitter!!
En månad
Den 20 april har anlänt, påskdagen 2014. Men för mig har dagen en mycket viktigare betydelse än påsk. Idag är nämligen vår fina lilla flicka en månad gammal. En hel månad har gått sedan det lilla flickebarnet kom till världen för att lysa upp. Inte bara sin mammas och pappas liv och tillvaro utan även så många andras. Om du visste lilla barn vilken glädje och lycka du spritt sedan du kom till oss.
Lillan utvecklas dagligen, steg för steg. Hon växer så det knakar, äter mer och mer, är med oss på ett helt annat sätt dag för dag. Hon har börjat med vad jag kallar för lite smått joller och bjuder även på ett leende lite då och då. Utvecklingen går framåt och det är så härligt att se, samtidigt skrämmer det mig vad tiden går fort. Därför njuter jag av varje minut och omgivning blir lite smått lidande.
Att omgivningen blir lidande är inget jag tänker be om ursäkt för. Det är något ni måste förstå, om inte annat så kommer ni förstå när ni själva befinner er där jag är idag. Tiden går så fort, därför måste man passa på att njuta av varje minut. Det är en tuff men samtidigt så otroligt härlig period i livet som man absolut inte vill missa. Så skyll på mig. Prata all skit i världen. Jag sitter med det viktigaste i min famn, det som berör mig.
Vardag
Min vardag ändrades drastiskt för några veckor sedan. Från att ha gjort vad jag velat när jag velat. En vardag där jag egentligen bara behövde tänka på mig själv, givetvis på sambon och hunden också, men mestadels behövde jag egentligen vara se till mig själv. Se till så att jag mådde bra, att jag fick den mat och sömn jag behövde och att jag trivdes med mig själv och mitt liv. Om jag saknar det livet? Givetvis, iaf en kort stund om dagen. Eller rättare sagt en stund på morgonen, tills jag öppnar mina ögon och låter dem vila på det vackraste i världen, min dotter.
F
Det var när hon föddes som min vardag ändrades. Från gör vad du vill när du vill till barnskrik, bajsblöjor, matning och inte hinna rå om sig själv. Det är precis så det är, en ren bergochdalbana. Vi åkte mitt i natten till förlossningen för att komma hem två dygn senare med ett nytt litet liv i famnen. En omställning man aldrig kan förbereda sig på.
Sedan vi kom hem har det varit upp och ner. Sömnlösa nätter första veckan, viktnedgång, problem med matning, tårar och skrik, infektioner, ömma och såriga bröst och bristande tålamod. Mellan dessa nedgångar har vi ändå sett några ljusglimtar. Vi hittade ett sätt att få fart på lillans viktkurva, vilket gav oss sömn om nätterna. Infektionen fick vi bukt på med antibiotika och brösten börjar hämta sig. Dessutom gav min egna viktnedgång ny energi. Ett gravidkilo kvar! Men vad som ger mest energi är att se på lillan och tänka på hennes utveckling. Tänk att hon på söndag är en månad gammal, att vi tagit oss genom med- och motgångar som en familj i en månad. Då tar vi oss genom allt. Tillsammans är vi oslagbara!! 👪💕
Bild från babyfotograferingen.
F
Amning
Sedan ett dygn så ammar vi numera på ena bröstet och tillsätter lite ersättning i den mån lillan orkar äta och behöver. Det andra bröstet är lite sisådär, kanske kan vi få igång det också så småningom. Bara lillan växer på sig och blir starkare kanske hon kan sutta igång det också.
Det är himla mysigt att sitta länge i soffan och amma och ge henne lite ersättning. Matstunderna blir numera lite längre och det gör ingenting. Jag njuter varje minut med lillan i min famn. Det är roligt och skönt att hon lyckats få till det och vill ha bröstet. Det känns bra.
Ikväll är hon nybadad också. Så nybadade ska vi nu krypa ner i sängen, äta lite och sedan sova gott. Älskade lilla familj, tillsammans är vi oslagbara!! 👪💕
Ostabilt
Vilken fuktansvärd ostabilt natt vi har haft. Lillan fick mat som vanligt mellan 22.00 och 23.00. I vanliga fall somnar hon som en stock då så att jag lätt som en plätt kan lyfta över henne till sin egen säng sen. Men icke igår ville hon bara inte somna. Jag kämpade som bara den, bytte blöja och gav mer mat men inget hjälpte. Jag gosade och pratade lugnt med henne, gav hennes napp och satte igång speldosan. Inget gick vägen. Jag höll på att gå sönder och bryta ihop fullständigt. Vi fick oss några enstaka timmars sömn, på sin höjd fem timmar totalt denna natten.
Väl uppe idag ville hon vara vaken efter första måltiden men somnade vid elva när vi gavs oss ut på promenad. Tre timmar sov hon då och sedan varar dags för mat igen lagom till mormor (min mamma) kom på besök. Lillan somnade efter att, hör och häpna, ha ätit från bröstet och fått en liten skvätt ersättning. Undra om det är så att vi trots allt ska få igång amningen, det återstår att se.
Lillan sover nu igen sedan en timme efter att återigen ha ätit lite, både från bröst och lite ersättning. Det kanske kan funka iaf. Vi testar oss fram och ser vart det leder. Visst hade det varit både skönt och mysigt. Jag sätter inget hopp utan tar en dag i taget och ser vart det leder. Men håller mina tummar för att kommande natt ska bli bättre än den som var!
BVC
Idag har lillan och jag varit på besök hos BVC för att väga. Vårt första besök utan pappan som började jobba igår. Lillan har nu, snart tre veckor gammal, gått upp så pass i vikt att hon passerat sin födelsevikt. En stolt mamma gick från BVC idag med ett stort leende på läpparna. Mammas lilla flicka!
Har även ringt till kyrkan för att boka tid gör dop. Nu är datum bokat och det är dags att se över inbjudningar, mat/fika, faddrar och dopklänningen. Lillan ska få äran att bära min dopklänning. Så nu har mormor fått i uppgift att plocka fram den och brodera in vår lilla flickas namn och datum, precis som traditionen tillbaka genom åren. Ser fram emot lillans dopdag! 😘
Vi har också bokat tid för fotograferingen som vi blivit lovade. Vi fotade oss när jag var gravid och fick då erbjudande om att komma tillbaka när vår lilla bebis fötts. Nu är liten här och till helgen ska vi fotas igen, hela familjen. Ska bli så roligt att föreviga oss tillsammans med riktiga foton. Vilken födelsedagspresent mannen gav mig när jag fyllde 25. Kunde inte fått något bättre, tack min älskade!!
Bortskämd
Lillan blir bortskämd. Jag hade väntat mig det i en liten skala, men inte att hon skulle bli såhär bortskämd som hon blivit på två veckor. Det är galet vad familj, släkt och vänner skämt bort henne med allt ifrån snutte, gosedjur och sängkläder till tavlor, skötväska och kläder. Vi är oerhört tacksamma som föräldrar, ni hade inte behövt köpa allt detta. Som Lillan kommer glänsa i alla era presenter. Hon skyltar med skötväska när hon glider runt i sin vagn och med alla nya kläder vart hon än befinner sig och de vackra tavlorna ska få sig en plats på väggen i hennes rum. Återigen tack snälla för alla fina presenter!! 😘
Idag har Lillan varit på sin första shoppingtur i stan. Vi ringde mormor som gladeligen ville göra oss sällskap. Besökte alla möjliga butiker och givetvis kunde inte mormor hålla sig. Med sig hem fick Lillan en klänning, två body, strumpor och ett par hängslebyxor. Tack snälla mormor!! 💕
Tolv dagar
Lillan är idag tov dagar gammal. För varje dag som går blir hon äldre, jag också för den delen, och hon visar tecken på styrka. Min lilla sessa så vacker. Hon är stark i nacken, armar och ben. Hennes ögon lyser allt större och piggare för varje dag. Detta lilla knyte som låg i min mage är äntligen ute i stora världen och sprider massa glädje. Vad gjorde jag innan hon kom?!
Bjuder på första bilden. Till vänster ser ni bilden som kommer hamna i tidningen imorgon (onsdag 2/4 2014). Till höger har ni Sessan idag och mammas lunchpaus.
Igår var vi på pappans jobb och hälsade på en kort sväng. De var så goa allihop och kikade på vår lilla sessa som sov så gott i sin bilstol. Jag tyckte minsann att pappan sken upp som en stor sol, han är verkligen glad för sin sessa. Pappas flicka!
Idag hade vi vägarna förbi i Lyckeby och då passade vi på att säga hej till några av mammans kolleger. De tyckte minsann också att sessan vår var söt och mindes tillbaka sina egna små juveler. Det är något speciellt med barn.
Pappan har spenderat några timmar ute sen vi kom hem. Han plockar och förbereder på tomten så att vi kan dränera. Så passade han på att starta upp mc:n också och tvätta av den. Den gula pärlan ska nämligen säljas, vi hade knappt tid för den förra säsongen och sedan lillan kom blir det än mindre tid. Så nu satsar vi båtliv och husliv istället. Men främst familjelivet!! 💕
Bjuder på första bilden. Till vänster ser ni bilden som kommer hamna i tidningen imorgon (onsdag 2/4 2014). Till höger har ni Sessan idag och mammas lunchpaus.
Vilken natt
Vilken natt vi haft, andra natten hemma. Lillan har tidigare varit lite trött och sliten sedan hon kom till oss och inte varit så värst intresserad av mat. I lördags eftermiddag fixk vi däremot igång henne rätt ordentligt och hon åt som bara den. Efter det så äter hon ganska ofta och läääääänge.
Inatt har vi därför haft en vaken natt. Lillan har velat äta konstant och jag har faktiskt varit så fräck att jag försöka få henne på andra tankar än mat. Men icke, en envis liten dam är vad det är. (Precis som mor och far.) Hon har snuttat i timmar, jag menar timmar!! Mina bröst är så ömma att jag knappt vågar klä mig med en tröja. Mamma varnade för denna natten, hon misstänkte redan igår att vi skulle få en sådan natt. Allra helst som hon åt redan igår. Missförstå mig inte, jag är så himla glad att hon kommit igång och äter men oj vad man önskar att man hade antingen fler bröst eller mjölk i pappans bröst.
Många vaknar timmar inatt iaf så energin är lite lagom nersatt. Men passar vi bara på att vila idag de stunder lillan sover så ska vi nog återhämta oss bra igen. För övrigt är jag så lycklig och så stolt över min lilla flicka, min familj. För en familj är precis vad vi nu blivit!! 💕
Ett flickebarn
Ja ryktet har spridit sig över "Atlanten". Vi har fått vår efterlängtade bebis, ett välskapt litet flickebarn. Det har varit några omtumlande dagar i en helt annan värld. Jag har inte riktigt förstått vad som hänt oss ännu. Allt jag ser är ett litet flickebarn som flyttat hem till oss på riktigt,
Allt började i onsdags runt 13:00 med lite ihängande mensvärk. Jag tänkte inte mer på det eftersom jag haft det vid två nätter tidigare i slutet på förra veckan. Men så framåt kvällen blev det lite kraftigare, trots det trodde verken jag eller sambon på att något skulle hända. Vår bebis trivdes ju antagligen i magen och vi hade ställt in oss på att gå över vårt BF datum 22 mars 2014.
Men så var det läggdags runt 22:00 och då satte det in en kraftig värk som aldrig förr. Jag fick ta alvedon i hopp om att det skulle lindra men sambon tyckte minsann jag skulle ringa in. Förlossningen tyckte det var för glest mellan värkarna och frågade om det kändes okej att prova ett bad hemma och se om det kunde hjälpa mig lite. Kändes okej och jag kröp ner en och en halv timme i badet.
Vid strax efter 00:00 fixade jag inte längre, då kom en sådan värk mitt i köket att det forsade vätska över golvet. Antagligen en del av vattnet som gick. Ringde in igen och de bad oss komma in. Hunden släppte vi mitt i natten av hos mina svärföräldrar på väg in till BB.
Väl inne gjordes en undersökning och över min förvåning var jag halvvägs öppen och bebis mådde bra. Värkarna löpte på och efter tre timmar med lustgas fick jag ge vika. Epidural sattes i min rygg, fan som jag skrek men halleluja vad den hjälpte mig. Värkarna släppte och inte ens lustgas behövdes. Vi kunde vila oss ett tag. Dock tyckte barnmorskan runt 06.30 att värkarna blivit glesare och satte därför värkande drop på mig. Jäklar vilken effekt, på en kvart öppnades jag sista 3-4 centimetrarna och krystvärkarna drog igång något fruktansvärt. Vilken smärta, verken epidural eller lustgas hjälpte mot detta. Nu fanns definitivt ingen återvändo barnet var på väg ut till oss.
08.22 2014-03-20 föddes det vackraste på jorden, vårt älskade lilla flickebarn. Vi hade varit inställda på en pojke men brydde oss inte. Här var vår bebis en flicka, mer än välkommen till världen. Jag grät samtidigt som jag var i en bubbla. Bubbla fylld av smärta, sorg, glädje, lycka, ja allt man kan tänka sig. Givetvis var jag lite borta av lustgasen också, men så vacker hon var. VÅR FLICKA!!
Igår fick vi komma hem och framåt eftermiddagen kom våra föräldrar och syskon och hälsade på oss. Som vi längtat efter dem och dem efter oss. Så härligt att få vara på egen mark och ta in det nya livet. Ett liv fyllt av ren babylycka!!
PS. Av personliga skäl väljer jag att inte publicera några bilder. Vi har nämligen inte bestämt oss för vad vi tycker om att publicera bilder på vårt barn över nätet. Jag ber därför även omgivningen lite snällt om att inte göra detta, allra helst inte utan att be oss om lov. Det är nämligen vårt beslut om vad som får och inte får publiceras. Tack för er förståelse!!
