Nyfikenhet
Jisses vad folk är nyfikna! Sedan vi började gräva runt huset har det varit kaos på vår tomt. En stor vallgrav runt hela huset. Plankor att gå på för att ta sig över vallgraven till huset. Ingen gräsmatta att klippa. Ingen vidare tomt att njuta av solen på och ingen parkering att ställa bilen. Sa jag kaos?! Fullständigt kaos!!
Definitivt inget jag är exalterad över eller glad för. Inte direkt road heller utan mest trött. Trött på hur det ser ut, att inte kunna ta mig fram lite normalt och att behöva ställa bilen på gatan. Suck! Grannarna och byborna verkar dock himla roade. De går och kör sakta förbi och glor, som om de inte sett en "arbetsplats" förut. De bokstavligt talat till och med klampar in på tomten för att glo på vad vi gör. Utan att vi är där, fastän vi sitter i soffan och ser dem. Hur nyter dem?! Jag tycker det är ren pinsam nyfikenhet, och folk borde skämmas. Man klampar inte in på någons tomt för att snoka, det är oförskämt.
Men visst, kanske dem är imponerade av arbetet. Det är jag! Sambon och vår kvartersgrannen är riktiga klippor. På tre veckor har de grävt upp, satt isodrän och allt där till och börjat fylla igen. Snart ser det någorlunda snyggt ut igen på våra tomter och vi kan stoltsera över jobbet dem gjort och tiden de lagt ner. Jag är imponerad och stolt, vilka fantastiska karlar vi har!!
Kommentarer
Trackback
