Slutkörd

Inte undra på att man är precis slut i hjärnkontoret och kroppen. Tröttheten som nu borde börja gå över blir bara värre och jag orkar inte hålla mina ögon i schack längre. Jag är totalt orkeslös. Stressar mig fram och stirrar runt. Hinna det, göra det, ta hand om det. Allt allt allt. Inte undra på att jag är slutkörd. Inte undra på att kroppen säger ifrån. Inte undra på att jag är trött. Slut som människa och somnar på soffan långt innan läggdags. Hur mycket orkar en människa bära innan det går helt och hållet utför?!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rebeckamariamollheden

Denna blogg handlar om min vardag, allt ifrån studier, jobb och inredning till husägare, känslor och rollen som mamma. Välkommen!

RSS 2.0