Årets julkort
Idag gjorde jag mitt yttersta för att få till ett bra julkort på vår lilla skruttis. Tog första julkortet förra året när skruttis vart knappt nio månader och tänkte att det skulle få bli en tradition. En fint och mysigt sätt att önska alla en god jul och ett gott nytt år.
Förra året tänkte jag, det blir en enkel match, tji fick minsann jag. Redan då kunde vår lilla skruttis stå upp och ville minsann inte vara stilla. Klippte ex antal kort och till slut fick jag känna mig besegrad och nöjd. I år tänkte jag, måste bli lättare än förra året eftersom skruttis förstår oss bättre nu, tji fick jag igen. Så mycket annat att titta på, peta på, leka med och lyssna är ju inte bara att tänka på. Klippte närmre 70 kort idag innan jag återigen fick känna mig besegrad och nöjd trots min envishet.
Men jag insåg när jag satt där på golvet med kameran i högsta hugg, svettades och smått tjurade, att det måste inte vara perfekt. Vad gör det om inte skruttis sitter helt stilla eller om hon inte ser perfekt ut som i ett reklamblad. Hon är ju perfekt ändå, söt, vacker, enastående och unik. Dessutom ett barn och det vill jag inte ta ifrån henne. Hon ska få vara barn så länge hon kan och vill, barn måste få vara barn. Barn innebär stim, lek, bus, kladd och gud vet vad. Men det är okej, så därför gör det inget om kortet inte blir som en reklambild, den är ändå unik och lika vacker oavsett.
Kommentarer
Trackback
