Glukosbelastning
Igår var det dags för den bävade glukosbelastningen. Hungrig som en varg redan en timme efter jag stigit upp trots att jag bunkrade magen full kvällen innan. Jag var nära inpå att kräkas av hunger och tänkte hur i all världen ska jag kunna dricka den där söta osmakliga drycken. Jag kunde känna hur bebisen också började skrika efter mat och rörde sig ivrigt där inne. När väl vätskan var nere började huvudet också ge med sig och tröttheten smög sig sakta på. I väntan på att provet för glukos och Hb skulle tas fick jag träffa barnmorskan. Vi kollade mitt blodtryck som idag låg fint och jag har fortfarande några kilo kvar till min slutvikt innan förlossningen med skruttan. Men jag får nog lägga band på mig så inte vikten drar iväg allt för mycket sista tiden, man ska ju ner också. Magen mäter 28 och det var enligt BM en fin tillväxt. Hjärtljuden slog 148-150 vilket också är bra. BM kände och klämde lite och hittade bebis lilla huvud. Så jag fick också känna, super häftigt. Ditt lilla huvud låg fint neråt precis som det gjort vid bägge ultraljuden.
Till sist skulle provet äntligen tas och attans lilla fröken som jag slarvat. Glukosen var jätte fin men mitt Hb fick jag skämmas över. Trots att jag känner mig så välmående ändå och pigg så var det lågt lågt lågt. Resulterade i en massa extra tid för att lämna urinprov och ytterligare fyra rör blod. Ni kan ju tänka er hur jag började svikta ännu mer med en tom mage och kände mig yr. Jag behövde mat omedelbart, har för tusan inte ätit på över tolv timmar. Urinprovet såg fint ut, blodprovet ha jag inte fått några besked om ännu. Men dubbel dos med järn ett tag så att mitt Hb stiger igen och stabiliseras. Idag har vi exakt tolv veckor kvar tills plutteskrutt är beräknad och jag ska skärpa mig med min hälsa så att dessa tolv veckorna kanrulla oå fint utan fler komplikationer. Älskade lille plutteskrutt, nu längtar vi snart ihjäl oss efter dig 💕
Kommentarer
Trackback
