Syskonglädje
Idag är det tre månader sedan vi tog tredje testet på fem dagar och det visade att ett litet grodyngel flyttat in och skulle växa sig till en bebis i min mage. Idag fick vi äntligen besöka förlossningen och ultraljudsmottagningen för att titta på det grodyngel som vuxit sig till ett litet pyre. Jag har varit så orolig senaste månaden att jag gått på nålar och även fält tårar hit och dit, hormoner minsann. Så fort barnmorskan satte sitt instrument mot min mage syntes det lille pyret och min oro släppte, jag brast ut; "där är en bebis" och tårarna kom. Vilken lättnad, vilken känsla och vilken glädje. Där var vår lille bebis, vår andra bebis och allt såg jätte fint ut. Hjärtat slog fint, lever och njurar såg fina ut, så också hjärnhalvorna och lillhjärnan. Armar, ben, ögon, läppar och en liten nästipp. Ja en fin liten bebis minsann, och jag kom till insikten och förståelsen att man faktiskt kan älska fler än ett barn och dessutom älska dem lika mycket.
Vi har en stolt blivande storasyster här hemma som livligt och intensivt pratar om att mamma har en bebis i magen och att hon ska bli storasyster. Hon berättar för sina kompisar, fröknarna på förskolan, kompisarna på gympan och över hela stan. Hon är otroligt stolt och glad över att hon ska bli storasyster och jag blir så rörd och stolt över hennes reaktion och beteende. Vår lilla skrutta kommer med all säkerhet att bli världens bästa storasyster.
Vi ska bli fyra, en komplett liten familj. Det är smått ofattbart. Det är en häftig och härlig känsla men samtidigt skrämmande. Det är mycket att ta in och förbereda för vår kommande nya vardag. Men en dag i taget så vet jag att vi löser detta tillsammans, jag och min familj! 💕
Kommentarer
Trackback
